perolarssextiotal

Det har blivit dags för en liten duell igen. Denna gång de två bästa albumen av Beatles. Sådant kan, som bekant, ändras över tid, men såhär är läget just nu.

Först Lars

Det är en kamp, närmande sig en kramp, att välja bland dessa så epokgörande album, men det som jag väljer idag är Abbey Road främst för att det är så otroligt väl producerat. Beatles förmåga vid denna tidpunkt stod på dess högsta nivå. Innehållet – det är oundvikligt – spretar kvalitetsmässigt, men ska jag välja en låt som pekar ut produktionens kvalitet tillsammans med det mycket snygga låtsnickrandet får det bli (ja, det var förstås nära att bli Something) Come together. Det ursnygga och lite mystiska introt kunde inte ha gjorts av några andra än Beatles, i detta fall John. Lite var snott från en tidig Chuck Berry, You can´t catch me” men resultatet blev förstås hans helt egna. Här i en lite senare och råare version.

https://www.youtube.com/watch?v=uSM5MpKSnqE

Som tvåa har jag valt Help, mest därför att det är så jämnt vad gäller låtval. Hittarna Yesterday, Ticket to ride och titellåten sticker förstås ut men i övrigt är det en jämn ström av högklassiska Lennon/McCartney låtar från en tid då deras energi och skrivande nådde en ny och högre nivå. Men jag väljer Harrisons bidrag, I need you, eftersom den textmässigt är så enkel och samtidigt hjärtevärmande. Han skrev den till Pattie Boyd och använde för första gången en volympedal (föregångare till wah-wah-pedal) vilket gav hans tolvsträngade Rickenbacker ett nytt djup. Epokgörande på sitt sätt.

https://www.youtube.com/watch?v=FcEY7tCfSrg

Så Per.

Tvivlar på att det finns någon läsare som minns den lista jag gjorde våren 2014 över sextiotalets bästa LP. Sedan dess har jag ändrat mig vad gäller Beatles. Sedan 2014 har flera LP kommit i boxar och efter ännu mera moget övervägande än tidigare blir min etta denna gång Stg Peppers lonely Hearts Club Band.

Mer än någon annan LP överhuvudtaget, och då menar jag ALLA, handlar det om helheten. Ingen låt sticker ut som någon bland gruppens 25 – 35 bästa. Men helhetsintrycket! Det historiska omslaget.  Plattan börjar med rock och fortsätter med Ringos gulliga poplåt och Johns halvflum. Vi får ett par snygga Paulnummer innan en stråkballad. John knasar till det läckert igen innan vi vänder LPn. Där inleder George, mer ”indiskt” än någonsin innan Paul tar över i Voudevillestil. Efter tre en smula blekare spår kommer så avslutningen. Mäktigare avslutning har aldrig någon LP fått. Någonsin.

(2) A Day In The Life (Remastered 2009) - YouTube 

Min tidigare etta har alltså backat ett steg.  2014 skrev jag att Revolver är ett koncentrat av Beatles storhet. Åter handlar det om helheten samtidigt som 12 av plattans 14 spår konkurrerar om en plats på den övre halvan i Beatles samlade produktion. Here, There and Everywhere är Pauls allra bästa ballad. And Your Bird can Song är klassisk Beatles-pop på topp. Sedan har vi låtarna i popen stilmässiga utkanter, det som skulle bli så mycket mer av på Stg Pepper, Elenor Rigby, Got to Get You in to my Life, Love you too och det mäktiga avslutaren Tomorrow never knows behöver inte ytterligare kommentarer här. Den sista slår inte föregående länk som avslutning så länken här blir till Pauls barnvisa som sitter så perfekt i Ringos mun. 

 (2) Yellow Submarine - YouTube

Till sist kan jag inte låta bli en kommentar till Lars inlägg: Kompis, jag sätter inte Help! bland gruppens fem-sex bästa LP. Något för oss att fortsätta diskutera!

Vad säger du som läser??? Utnyttja kommentarsfältet!!

 Lars och Per