Ett efterlängtat besök
För en tid sedan besökte jag tre städer, Minneapolis, Detroit och Washington i USA. Min dotter svarar för Uppsala kommuns skolutbyte med Minneapolis och föreslog att jag skulle följa med i den efterföljande semesterveckan i Washington. OK, svarade jag men föreslog en mellanlandning i Detroit på vägen.
Avsikten var uppenbar: Där finns ju muséet i det som en gång var skivbolaget Tamla-Motowns högkvarter. Huset man sett många gånger på bild där så många underbara av sextiotalets hitlåtar spelades in i en löpande-bands-miljö som omtalades internationellt redan då. Att besöka denna poplegendariska plats har länge haft en framskjutande plats bland resedrömmarna.
I Detroit bodde vi centralt vilket betydde att vi fick ta den busslinje som kunde ta oss ca en halvtimme ut till den mer perifera stadsdel där muséet ligger. Väl framme kändes ett extra hjärtslag i bröstkorgen när jag såg huset. Vi var tidiga och kunde vandra runt i en synnerligen anspråkslös omgivning med skräphögar, ovårdade gräsmattor, ja ungefär som vilket enkelt egnahemsområde som helst i världen.
Därinne blev vi vänligt emottagna av guiden som visade oss runt. Vi var en grupp om 15 personer. Vi och ett par från London var de enda från utanför USA.
Bolagets grundare Berry Gordy hade köpt 7 hus som på sextiotalet utgjorde arbetsytan fram till 1968 då verksamheten flyttades närmare Detroits centrum. 1972 flyttade Gordy bolaget till Los Angeles vilket blev slutet på storhetstiden.
Surpremes, Temptations, Four Tops, Stevie Wonder, Marvin Gaye (ofta med kvinnlig duettpartner) och Martha & The Vandellas är ju bara sex av de många vi aldrig glömmer som levererade 19 topp-20-hits i USA åren 1964-71. 12 toppade listan. En trogen grupp av fantastiska musiker gav musiken en egen profil.
I slutet av decenniet var bolaget den största fristående producenten av singelskivor i världen. Så sent som 1975 var bolaget det största ägt av färgade i världen. Jag lärde mig också att etiketten Tamla Motown användes bara utanför USA. Hemmavid gällde nämligen en regel att radion fick bara spela 2 låtar av samma bolag under en vecka så Barry Gordy startade flera bolag på vilka han spred ut de aktuella singlarna. Tamla och Motown var alltså olika bolag, formellt alltså.
Att se lokalerna där allt hände för 60 år sedan var, minst sagt STORT. Det var 1985 som Barry Gordys syster startade muséet i ett par av husen. Den duktige guiden visade ett hål i taket som fungerat som ekokammare. Väggarna var fyllda med bilder på de många som arbetade där.
Störst var så klart att stå i själva studio A. Bara ett par av originalinstrumenten var kvar. Bl a bongotrummorna som hörs i Marvin Gayes What´s Going on. Vidare en Steinwayflygel som Paul McCartney 2010 bekostade en stämning av. I slutändan bjöd Steinway på jobbet.
I Studio A påmindes vi om att det var 60 år sedan Temptations fantastiska My Girl släpptes. Guiden försökte lära oss några enkla danssteg innan det blev allsång. Jag ska inte här närmare gå in på det mer än att jag inte saknar någon inspelning! Men varför inte låta originalgänget med sina snygga rörelser avsluta.
(1) The Temptations - My Girl - YouTube
Per
