Giftek
Ibland kommer det en låt till öron och hjärta som inte släpper taget. Tidigt sextiotal införskaffade jag en EP med Stones som, bland andra, innehöll en sådan låt, Poison Ivy. En låt om giftek låter väl inte så lockande, men melodin och rytmen går direkt in i hjärtat, i vart fall mitt. Därför vill jag dela med mig till dig i förhoppningen om att du också ska ta den till dig.
Leiber/Stolle skrev låten som handlar om en flicka som är värsta sortens sjukdom. Hon jämförs med bland annat mässlingen, påssjuka och annat elände vilket kanske inte är det vanligaste temat för en sång, men återigen, vilken låt. Första inspelningen är med Coasters som fick en rejäl hit 1959 och komma att få många covers framgent. Jag bjuder på några av de bästa. Alltså en enda låt i detta inlägg. Först Coasters. Jämfört med kommande covers lite tunn, men rytmen finns där.
https://www.youtube.com/watch?v=N60PqnhLqkc
En idag lite bortglömd grupp är väl Billy Thorpe & The Aztecs. Det hindrar inte att de gjorde en minnesvärd cover 1964. Den australienska gruppen höll Beatles borta från förstaplatsen på listan i Australien när de gjorde sin första och enda tur till landet. 1963-1967 var gruppen verksam inom pop-genren men övergick senare till heavy metal. Inspirerade var gruppen förstås av Mersey beat och sångaren Billy hade en kraftfull pipa. Koreografin är fräck liksom det hemsnickrade sticket mitt i låten.
https://www.youtube.com/watch?v=WrHoEx7cpDM
Året tidigare hade Dave Clark Five hittat sin version. Här i en väldigt lång version. Lite för skränig för min smak vilket gör att man tappar lite av tyngden vilket känns lite konstigt eftersom DC5 snarare var kända för tunga basgångar. Men den är väl värd att lyssna på, eller hur?
https://www.youtube.com/watch?v=xgu1-H8QBmM
Samma år, 1963, spelade The Paramounts in sin version. Det blev deras enda hit, men gruppen är väl mer känd som en föregångare till Procul Harum. Gary Brooker var en tidig medlem i gruppen och satte sin prägel på den r&b som bandet kom att spela. Inte heller denna version kunde dock mäta sig med det som komma skulle, se nedan.
https://www.youtube.com/watch?v=zK8kJWKxSVo
Så kom då den ultimativa versionen, inte oväntat med Rolling Stones och den som fick mitt hjärta att klappa och fortfarande gör det. Här får låten äntligen den tyngd och djup den förtjänar. Bill Wymans bas gör sitt till för att hålla ihop rytmen och ge den tyngd som den förtjänar. Håll till godo.
https://www.youtube.com/watch?v=c2sZVmqm3vo
Lars
