4 udda favoritlåtar

 
Den första av två grupper!
 

Ni vet hur det blir: Plötsligt finns där en låt i skallen. Den återkommer. Igen och igen. Det händer ofta när man hört någon låt nyligen och överraskats av att man glömt hur bra den var. Här fyra sådana som till och från har, inte stört men kommit tillbaka i mitt huvud den senaste tiden. Låtar av två grupper från samma tid men mycket olika sidor av sextiotalets popmusik.

 

Vi börjar med Hollies från Manchester, England. Gruppen gjorde som andra, placerade en egen komposition på baksidan av en singel som skrivits av en etablerad hitmakare. Inte fel att ärligt tjäna pengar!

 

Först en låt som inte alls har den där lite fräna framtoningen som så många av gruppens hitlåtar. Baksidan till Carrie Ann har en melodi som jag liksom inte kommer undan. Enkel akustisk gura bakom. Vet inte riktigt vad men melodin har något speciellt.

 

(311) Signs That Will Never Change (2003 Remaster) - YouTube

 

Nästa Hollieslåt var baksida till Look Through Any Window och fick också komma med på en LP. Det fick inte framsidan. Hollies var nämligen smarta att samla sina många hits till en mäktig LP-samling. 

 

So Lonely domineras av tunga ackord från en tolvsträngad gitarr. Får mig att tänka på Stones It´s All Over Now även om det låtar ennorlunda! Här kompletteras gitarren av Bobby Elliots smarta trumspel. Kolla gärna sticket, Im Waiting… Graham Nash inleder och vi får det där röstsamspelet som gruppen så ofta gjorde så bra. En udda låt som visar att gruppen kunde komponera låtar av klass.

 

(311) So Lonely (1997 Remaster) - YouTube

 

Så något rejält annorlunda. Sextiotalspopen var ju närmast oändligt rik och The Doors från den amerikanska västkusten exceptionella på flera sätt. En grupp med musikalisk begåvning långt över den vanliga popmusikens. LPn Waiting For the Sun låg på skivtallriken nyligen och två låtar fastnade extra.

 

Gruppen hanterade ovanliga rytmer med säkerhet och krokiga melodislingor fick dom att låta så naturligt som helst. Redan vid första lyssningen för länge sedan föll jag för Spanish Caravan. Bara Robbie Kreigers inledning fick en att haja till.

 

(311) Spanish Caravan - YouTube

 

Samma LP har en ballad som nästan känns söt. Inte ett ord man förknippar med Doors. Men lyssna på melodin och den mjukt gungande valstakten och ordet känns inte alls helt främmande

 

(311) Wintertime Love (2018 Remaster) - YouTube

 

För bloggens läsekrets är det väl bekant men visst är det härligt hur mycket fint sextiotalspopen erbjöd!

 

Per


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0