Tre sånger om fruktansvärda händelser

Att skriva sånger om krig är inte ovanligt. Jag har tidigare berört de många som föddes ur motståndet mot Vietnamkriget. Här kommer tre ytterligare sånger som behandlar krigets fasor, samtliga utspelar sig i det som kom att bli USA.

 

Om jag ska ta dem i någorlunda kronologisk ordning så får vi börja med 1812 års krig som utspelade sig mellan den amerikanska milisen och engelsmännen. Det för alltför långt att redogöra för det ganska okända kriget, men det varade ända fram till 1815 och blev, som de flesta krig, mycket kostsamma i människoliv och elände. Trots att freden var nära (egentligen var fredshandlingarna redan undertecknade) så återstod ännu ett stort slag innan freden äntligen uppnåddes den 17 februari 1815. Det var slaget om New Orleans. Låten skrevs av en viss Jimmy Driftwood, en lärare i Arkansas, som ofta skrev sånger till sina elever för att göra det lättare att minnas historiska händelser och Johnny Horton filade på den och gjorde den till en hit. Hur korrekt i sak den är tvistas det om, men man tycks ense om att huvuddragen stämde (dock inte om alligatorn).

 

https://www.youtube.com/watch?v=mjXM6x_0KZk

 

Nästa två sånger överlappar varandra nästan tidsmässigt eftersom de rör sig om det amerikanska inbördeskriget, om än om skilda händelser. Det förtjänar att tilläggas att det stupade fler soldater under amerikanska inbördeskriget än under alla andra krig USA deltagit i sedan dess.

 

Den första känner vi igen från The Bands tolkning, men låten skrevs ursprungligen av Robbie Robertson och utspelar sig i slutet av kriget. Sydstaterna var i princip slagna men hade ännu inte gett upp vilket gjorde att nordstaterna utnyttjade sitt övertag och härjade brutalt i den sönderfallande konfederationen. Famöst är inte minst general Shermans plundringståg där inga hänsyn togs till vare sig krigets (då oskrivna) lagar eller civilpersonernas lidande. Röveri, våldtäkter och mord var inte främmande för de hämndlystna soldaterna. Denna låt, som beskriver situationen ur en fattig vit sydstatares ögon upplevde general Stenemans härjningståg i Virginia. Här kommer Virgil Canes berättelse i Joan Baez tolkning. Lyssna till texten.

 

https://www.youtube.com/watch?v=28cg3iCEtWM

 

Nästa sång beskriver en händelse som dessvärre varit helt bortglömd för den stora massan om inte Buffy Sainte-Marie skrivet en sång om den som också blev ledmotivet i en film, Soldier Blue. Mer känd är kanske den senare massakern vid Wounded Knee som inträffade långt senare, 1890. Denna utspelar sig 1864 och handlar om The Sand Creek Massacre, som den kom att kallas. En by bebodd av Chyenne- och Arapahoindianer överfölls av en lokal milis i Colorado. Det som följde blev en nästan oöverträffad orgie i mord och våldtäkter. Vare sig kvinnor eller barn skonades. Buffy, själv Creeindian, skriver sällsamt vackert om den fruktansvärda händelsen.

 

https://www.youtube.com/watch?v=LlrOaJFf6tg

 

Lars


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0