perolarssextiotal

När kärleken mellan bandmedlemmarna tog slut så bestod ändå kärleken till musiken och alla fick framgångsrika solokarriärer. Vem var mest framgångsrik? Inte vet jag, men det finns skäl att forska i hur de inledde. Wings och Plastic Ono band följde också i svallet av uppbrottet. Vem som lämnade gruppen först står också skrivet i stjärnorna men både John och Paul gjorde anspråk på att vara först. Men såhär inledde de fyra sina solokarriärer.

Paul fick en flygande start med ett av sina tidiga album, RAM. Han fick sin första USA-etta efter Beatles med Uncle Albert/Admiral Halsey oklart varför i min bok. Pauls solokarriär tycker jag var kantad av blandad kvalitet. Hans böjelse för sentimentalitet gjorde ibland hans ballader lite för sockersöta. Där saknar man Johns sälta som så ofta hjälpt Paul till rätt sida av banaliteten. Albumet som helhet är däremot rätt bra jämfört med vad som komma skulle. Men vi lyssnar på singelettan. Låten verkar vara hopklippt av två separata och den ena är bättre än den andra, eller hur?

https://www.youtube.com/watch?v=XI6C7L66zq8

Om Paul framstår som harmoniska och nöjd med det ”lilla” livet så fortsatte Johns grubblerier och han tillbringade ett halvår med Janovs primalterapi i syfte att reda ut de personliga problem hans barndom grundlagt. Om den låt med Paul som presenterades ovan som var tudelad så var en av Johns låtar från John Lennon/Plastic Ono Band snarare tredelad. Man kan tydligt urskilja de tre sekvenserna som ungefärligen kan indelas i en inledning med en slags uppgörelse med Gud, den andra representerar Johns avståndstagande från alla auktoriteter (förutom Yoko) där han distanserar sig från, bland annat, bibeln, Dylan, I Ching, Jesus, Kennedy och The Beatles. Den avslutande delen handlar om tiden efter The Beatles och hur den påverkat honom. Låten är förstås God. Klangen är så självklart John.

https://www.youtube.com/watch?v=7TOOpHCZ4gA

George tredje album som soloartist var All things must pass där han fördjupade sin andliga sida ytterligare. Albumet hålls högt av många kritiker och det har en sällsam stämning över sig. Ett riktigt konceptalbum för den som så önskar. Klaus Voorman och Ringo medverkade på albumet och trådarna till Beatles syns och hörs då och då tydligt. My sweet lord blev förstås en jättehit men skaver väl lite eftersom den drog in Harrison i en upphovsrättslig tvist som han förlorade. Men en annan låt som också blev en singelhit var däremot Harrisons egna hantverk.  Phil Spector gjorde också sitt till för att ge låtarna skulle må bra. Här kommer What is life?.

https://www.youtube.com/watch?v=fiH9edd25Bc

Ringo blickade också bakåt på sitt första soloalbum, Sentimental journey, men längre tillbaka och förbi The Beatles. Han tog sig an de standardlåtar han hört och uppskattat från sin uppväxt i Liverpool. Ringo hade inte den kompositörsgåva som hans vänner i gruppen, men den tog sig längre fram i karriären. Han var och är den flitigaste i gruppen och uppträder envist med sitt All Starr Band, ofta numera gästad av Paul. Vem som led mest av gruppens uppbrott var kanske Ringo som hade vänskapliga förbindelser med de tre övriga även under den turbulenta slutfasen.

Vi hämtar titellåten från albumet.

https://www.youtube.com/watch?v=50bJ8yMJPII

Lars