De bästa svenska 60-talslåtarna! Duell mellan Per o Lars!

Vi tänkte ge våra läsare en speciell julklapp. Speciell för att den finns bara här i vår blogg och bara av ni som läser får den. Musik är underbart och vi tycker att den musik vi skriver om är bäst. Visst skriver vi oftare om musik från England och USA. Där fanns så mycket mer men vår inhemska scen förtjänar också uppmärksamhet. Inte minst de låtar som inte bara spelades in utan även komponerades i vårt land när det begav sig.

 

Alltså tänker vi ge er fyra låtar som vi tycker är de bästa. Lyssna på dom och ge dig själv några julklappar i 10 minuter!

 

Pers två bästa är:

 

Det är inte av lojalitet mot min Norrländska uppväxt som gör att min första tanke fastnade uppe i Kiruna. The Shanes var ju fantastiska i flera år. Med två olika killar i fronten gav de oss många pärlor. Först ett par klassiska ståltrådsinstrumentalare. Men gruppen blev ännu bättre när Staffan Berggren klev fram till micken och rev av ett par riviga nummer. Let me Show you Who I am förblir en klassiker.

 

(1550) Shanes ‎– Let Me Show You Who I Am{1964} - YouTube

 

Sextiotalets sista år såg en ny stjärna tändas på den svenska pophimlen. LP-debuten Ja, dä ä dä var sensationell. Svenska texter och musik som blandade psykedelia med rock och en liten dos svensk folkmusikton. Detta var tiden när sextiotalets pop utvecklades åt olika håll och Pugh visade sin egen väg. Singelhiten håller för evigt.

 

(1550) Pugh Rogefeldt -[02]- Här Kommer Natten - YouTube

 

På samma sätt som Per avsvär sig sin geografiska lojalitet får väl jag då (Lars) påpeka att mitt första val inte har något att gör med min uppväxt i Göteborg, utan helt enkelt därför att jag tycker Tages är det bästa bandet från den tiden. Och det finns många bra låtar att välja på i deras katalog. Min favoritlåt är Miss MacBaren. Låten namngavs efter en på den tiden populär piptobak och ska enligt källor skrivits på väg till inspelningsstudion. Finsk TV hade uppenbara problem med texterna.

 

https://www.youtube.com/watch?v=YeyUDbLcvGg

 

Sedan blir det knepigare. Det var lite jämnt skägg mellan flera grupper men jag stannar för Ola & Janglers främst av de skälet att de hade kanske den skickligast låtsnickraren av alla denna pop-period. Och så hade de också ett omisskännligt sound och en sångare, Ola Håkanson, som nog var snäppet bättre än Tommy Blom om än inte bättre än Göran Lagerberg. Från det gyllene året 1966.

 

https://www.youtube.com/watch?v=TXVhwrcsAzk

 

 

Och GOD JUL förstås från

Perolars

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0