perolarssextiotal

Detta, nästa profetiska, uttalade gjordes av femtonåriga Marsha Albert i ett brev till DJ Carrol James på den amerikanska radiostationen WWDC efter att ha hört Beatles. Carrol lät Marsha introducera I Want To Hold Your hand live on air. Genomslaget var enormt och efterfrågan blev enorm på skivan som förstås inte fanns att köpa. Detta var den verkliga introduktionen till British Invasion som nådde sin höjdpunkt i mitten av sextiotalet. Snart följde andra UK-grupper efter och översköljde den amerikanska marknaden. Tidigare hade musikexporten gått från USA till UK, men nu vände tidsströmmen.

 

Här är den låt som vände strömmen.

 

https://www.youtube.com/watch?v=jenWdylTtzs

 

Nästa engelska export att nå Hot 100 var inte en grupp utan en soloartist, Dusty Springfield, som lämnat sin grupp Springfields för en solokarriär. Tolva på listan blev hon I USA med denna klassiker. Väl förtjänt!   

 

https://www.youtube.com/watch?v=5RhsUupVRiY

 

Och nu var dammluckorna öppna, inte minst för grupperna. En av de mest framgångsrika var Dave Clark Five. Sjutton (!) topp fyrtio på Billboard säger väl något och gjorde dem till en av de mest framgångsrika grupperna i invasionen. DC5 som de också kom att kallas, där Dave Clark, trummisen, var frontman och skrev själv och med andra mycket av deras material. Han var också smart nog att hålla på rättigheterna till deras material och det dröjde därför länge innan låtarna återfanns på samlingsalbum. Det var emellertid en cover som tog dem till förstaplatsen.

 

https://www.youtube.com/watch?v=Bg-HMZo3ISc

 

Men fler damer gjorde sig gällande på den amerikanska marknaden. 1965 fick hon en Grammy för bästa rocklåt, Downtown. Men hon fick sammanlagt ytterligare fjorton top fyrtiohits i en enda lång rad och för att representera henne med en av de låtar som placerade sig, väljer jag min egen favorit, mest för den underfundiga texten. Hon låter här lite som Cilla Black, men har mer värme i rösten.

 

https://www.youtube.com/watch?v=phEoyHZElgE

 

En grupp som tydligast tog tillbaka r&b och blues till USA efter en ompaketering i UK var förstås Rolling Stones. Största band i invasionen efter Beatles med inte mindre än åtta ettor på amerikanska listan. I dagens politiskt korrekta värld hade de kanske kallats för kulturell stöld, men de hjälpte också många, nästan bortglömda svarta artister, till en ny vår så det är väl förlåtet. Det var emellertid en egen låt, inte förvånade som tog dem till förstaplatsen i USA. Jag väljer en senare inspelning som jag tycker är en av deras bästa. Energi? Check. Samspelat? Check. Coolt? Check!!!!!!

 

https://www.youtube.com/watch?v=qaJe__m6FdA

 

Vad hade då USA att svara med?

 

Återkommer till det.

 

Lars