perolarssextiotal

Jag äger en katt som heter Kajsa. Eller, för att ta det ur hennes perspektiv, så är jag inneboende hos henne med skyldigheter rörande mat, vatten, ren kattlåda och kel när hon har lust. Jag har alltid gillat katter för deras självständighet och outgrundlighet. Kajsa är en civiliserad innekatt och skulle aldrig drömma om att bli en gränd-katt. Så hon har säkert inget till över för min första låt på det katt-tema som detta inlägg har. Siw Malmkvist tolkar den danske kompositören Bent Fabric här är det, till skillnad från originalet, med text.

https://www.youtube.com/watch?v=IVHbMgrol3E

”Well, there's thirteen hundred and fifty two
Guitar pickers in Nashville”

Här är det väl mer frågan om katter – ”cats” – i en mer överförd bemärkelse, närmast begreppet ”cool cats”. Den här så typiska Spoonful-låten kom 1966 efter ett antal hits och innan Zal Yanowski lämnade gruppen och efter det att han lämnat blev den aldrig sig själv igen. John Sebastian var förstås fronfigur, men Zal var gruppens själ och musikaliska motor. Men här är låten om coola katter från Nashville.

https://www.youtube.com/watch?v=P4p7prURvIk&t=3s

Petula Clark beskriver i denna lite okända sång det inre livet hos en katt som sitter i ett fönster och betraktar de flygande stekar som passerar utan att kunna nå dem. Jag känner igen beteendet hos Kajsa som gör underliga ljud när hon ser bofinkarna landa på balkongräcket. Hon önskade säkert att hon hade vingar, hon också.

https://www.youtube.com/watch?v=UIltVhwpKzg

Man behöver inte skriva om katter för att platsa i detta inlägg, man kan heta det också, det räcker. Nåja, heter och heter, han är född Stephen Demetre Georgiou, bytte till Yusuf Islam, men mellan dessa namn kallade han sig – just det – Cat Stevens. Den här låten känner du nog bättre till i P.P Arnolds version men här är hans liten innerligare tolkning av hans egna komposition.

https://www.youtube.com/watch?v=aBccr-aLu4I

Kinks skrev en låt om en katt som har vissa gemensamma drag med Kajsa, lätt övervikt. Men Kinks katt tar sig samman och överger sin osunda diet och klättrar upp i ett träd och mediterar (om jag tolkar den underfundiga texten rätt). Från deras från början sorgligt underskattade album The Kinks Are the Village Green Preservation Society från -68. Gissar att det var ett tag sedan du hörde denna låt, if ever?

https://www.youtube.com/watch?v=2rOjt2h1Gr8

Mjau på dig.

Lars