perolarssextiotal

Lyssnade av dubbel-Lp:n The Beatles häromdagen och förvånades som vanligt över den varierande kvalitéten på låtarna. Men jag lyssnade lite mer noga och med hörlurar än jag brukade och hittade en del saker som jag inte märkt tidigare. Så är det ofta med Beatles musik för mig. En låt som lämnat mig ganska sval tidigare blev tydligare efter ett par omlyssningar. Happiness is a warm gun har jag ofta gått förbi utan närmare reflexion, men när jag, styrkt av en droppe Laphroaig, hört den ett par gånger så slogs jag av dess komplexitet. Den är verkligen mörk, till och med för att vara John. Börjar lite folkmusik-artat, går över i lite blues-anstrykning och närmar sig sedan ren rock. Märkligt nog blev den förbjuden av BBC eftersom man där ansåg att det fanns tydliga sex-anspelningar som jag emellertid missade. Titelinspirationen sägs vara en annons för American National Rifle Association som ha reagerade mot, med typ ”Ett varmt vapen – det tyder ju på att man just skjutit någon?”. Som vanligt mystifierar John oss men fick mig att fundera över vad det finns för låtar med vapen i texten?

https://www.youtube.com/watch?v=vdvnOH060Qg

Av lite äldre datum är denna, där huvudpersonen tvingas till äktenskap. Ett högt pris för ett utomäktenskapligt äventyr. Han försökte fly stan men flickans mamma jagade ikapp honom och hennes pappa övervakade giftermålet med en, gissar jag, laddad dubbelpipig hagelbössa. Händelser som dessa var tydligen inte så ovanliga så att numera omfattar begreppet shotgun wedding de flesta tvångsäktenskap. 1965 kom låten och det är upphovsmannen som sjunger.

https://www.youtube.com/watch?v=bkVLhZklVdc

Den fridfulle Cat Stevens som senare konverterade till den lika fridfulla muslimska riktningen Sufismen under namnet Yusuf Islam, hade i vart fall i mitten av sextiotalet en tuffare sida. I dagens dystra omvärld med skjutningar av alla slag är sången närmast profetisk. Eller vad sägs om dessa textrader:

”I'm gonna get me a gun
And all those people who put me down
You better get ready to run”

Den nådde högt på engelska listan och på en senare utgåva på CD av hans album Matthew And Son kom den med som ett bonusspår.

https://www.youtube.com/watch?v=IIHhuhwwnsE

1961 fick han välja mellan fängelse och armén, så han tog värvning och hamnade inte varsomhelst utan i den legendariska 101:st Airborne division. Han skrev på för tre år, men var ute igen efter drygt ett. Skälen till detta är höljda i myternas dimma men det florerar rykten både om homosexuella tendenser och att han var en allmänt usel soldat. Hur det är än är med den saken så uppförde han Machine gun på Filmore East där han härmade slagfältets ljud med en dedikation:  ”To all the troops fighting in Harlem, Chicago and, oh yes, Vietnam.” Så typiskt Hendrix!

https://www.youtube.com/watch?v=W-M16K6UlQg&list=PL-uuGx_W4lSBZvaJnxDpMsglS_M8JbHuT

Jag har avstått från alla Western-filmer och serier. Kanske kommer jag tillbaka till dem.

Lars