Äntligen en samling med Georgie Fame i samlingen!
Den vane läsaren vet att jag är en skivsamlare. Inte en som jagar kvantitativa mål. Inte heller förstahandsupplagor, udda omslag eller pressningar. Utan ständigt strävar efter att ha samlingen så komplett det går med skivor som en rockhistoriker med fokus på sextiotalet ska ha.
För längesedan insåg jag att en bra samling med Georgie Fame behövdes. Efter fruktlöst letande på skivaffärer kapitulerade jag på det där lite jobbiga sättet, dvs började kolla på nätet. Visst fanns samlingar som täckte Fames första hittår men inte den där kompletta samlingen som innehåller Because I love you. Förklaringen är ett skivbolagsbyte men sånt brukar ju numera lösa sig.
Men se, räddningen kom för en tid sedan vid ett besök på den synnerligen förnämliga All Music i Gävle. Där fanns ”A Complete Hit Collection 1964 – 71”, gjord i Australien. 230 spänn kändes saftigt men inte mycket om man vill stödja en av landets få kvarvarande riktiga skivbutiker. För pengen fick jag hela 28 låtar, en hel radda sköna låtar.
CDn har en välskriven text som påminner om att George Fame egentligen hette Clive Powell. Karriären inleddes 1960 i Billy Furys kompgrupp The Blue Flames. Men Billy ville sjunga ballader så Fame lämnade och kom senare att få med sig musiker från Blue Flames och blev husband på klubben Flamingo i centrala London. Där spelades en LP in som släpptes i mars 1964. Det hann bli en andra LP innan singelgenombrottet våren 1965.
https://www.youtube.com/watch?v=jf-cCL3TOCo
Yeh Yeh, lite klassikerkänsla, eller hur? Sedan följde flera singlar med varierande listframgång. Men 1966 var han tillbaka på topplatsen med en egen låt, Get away
https://www.youtube.com/watch?v=csLCPwPj6DI
Året därpå kom den där låten som äntligen finns på en samling med Fame i min hylla; Because I Love you, ännu en egen komposition. Kan inte fatta att den bara kom på 15e plats. Bra eller hur?
https://www.youtube.com/watch?v=0KhBnwai49c
Sedan försvann Georgie Fame från ens radar. Jag tror det kan förklaras med att hans tredje Englandsetta, The Ballad off Bonnie Clyde, kändes mer som en musikal-låt än den popmusik man som tonåring hade öronen öppna för då.
https://www.youtube.com/watch?v=cONe-suGgP0
Det är notabelt hur Georgie Fame sedan många år hamnat i skuggan av de många andra namn från 60-talet som journalister och skivbolag vårdar. Jag gissar att det beror på att hans personliga, lite lättsamma, stil med en jazzig touch inte fick några efterföljare. Han var helt enkelt lite udda i sextiotalet. Hans röst var kanske inte så personlig som många andras, men den var mjuk och skön.
Från den kom många fina låtar. Kanske det allra roligaste med att lägga en sprillans nyinköpt platta i spelaren är när det dyker upp en låt som man inte minns att man hört och inser vilken förlust det varit i livet att inte tidigare gjort det. Den här gavs ut på en LP 1969. Inte konstigt att man missade den. I´m a Drifter heter låten vars melodi fastnade i skallen.
https://www.youtube.com/watch?v=lIA07TY5xD4
Som sagt. Att utöka samlingen med en bra platta känns alltid bra. Ibland känns det riktigt, riktigt bra. Äntligen står Georgie Fame där med en representativ CD!
Per
