Filmmusik: Leone/Morricone

 
 

I januari skrev Lars inlägget ”Musiken vi hörde i biosalongen”. Där kunde vi återvända till några av decenniets mest klassiska rullar. Min egen biosmak var smalare. Det var western-filmer och James Bond som gällde, förutom en och annan krigsfilm. Det ska bli ett särskilt inlägg om Bondmusik senare här, nu har ju premiären av Bond 25 skjutits upp till hösten så det kanske dröjer. I westernavdelningen var det Serge Leones filmer som stack ut. 60-talet såg fyra tunga bidrag till ”Bästa-filmen-någonsin-listan”. Här ska inte djuplodas i filmernas cineastiska kvalitéter. Det räcker mycket långt med filmernas musik.

 

Italienaren Ennio Morricone är i dag 91 år och har en filmmusikalisk meritlista som slår det mesta. I minas öron allt annat. Det ges fortfarande ut samlingsskivor med hans bästa melodier. I detta inlägg fokuserar vi på de fyra sk spagettiwesternfilmerna från 60-talet. Där var musiken så viktig att regissören ville att den skulle vara skriven innan filmning så att kameran kunde gå med musiken i bakgrunden.

 

Det började alltså 1964 När Clint Eastwood fick sitt genombrott i ”För en handfull dollar”. Redan här i huvudtemat visade Morricone sin känsla för oemotståndliga melodier som i sig bär den spänning och känsla av mystik som gör filmerna så småläskiga och lockande.

 

https://www.youtube.com/watch?v=HjjDOdaFZg0

 

Den andra filmen, ”För några få dollar mer”, har ett tema som påminner om det föregående så vi hoppar det. Men här samlas de snygga spåren tätt. Bara titeln ”Vice of Killing” är bra, för att inte tala om låten.

 

https://www.youtube.com/watch?v=PJopL220kuE

 

En annan gobit är ”Bye Bye Colonel”. Man behöver inte se filmen för att njuta av musiken, men visst blir den ännu bättre då.

 

https://www.youtube.com/watch?v=cjO9BP5dyps

 

Nästa film är den mest klassiska. ”Den onde, den gode, den fule” kom 1966 och är ett mäktigt mästerverk från början till slut. Lars spelade den berömda titelmusiken i sitt inlägg, en hit för Hugo Montenegro i en sämre version för övrigt. Filmen har ytterligare ett par musikaliska njutningsstunder. ”Marcia” är en sådan där sällsynt melodi som står rakt upp, helt och hållet för sig själv.

 

https://www.youtube.com/watch?v=jvU1dOvq608

 

”The Story of a Soldier” ’är ett annat exempel på motsvarande sak.

 

https://www.youtube.com/watch?v=8LUok8dMsSw

 

Så har vi filmens klimax. Kanske filmhistoriens häftigaste. Långt, utdraget på det sätt bara Sergio Leone behärskade. Musiken bidrog starkt. ”Ecstasy of Gold” heter spåret.

 

https://www.youtube.com/watch?v=PYI09PMNazw

 

Nästa film är min egen favorit, alla filmkategorier.  ”Once upon a time in the West” som på svenska fick titeln ”Harmonica en hämnare”. Någonstans i mitt minne vill jag komma ihåg att den i Sverige först enbart hette ”Harmonica” som ju är en bättre titel. Den tyska titeln är en pärla: ”Spiel mir das lied vom tod”. En snygg hänvisning till musiken.

 

Den kom 1968 och har Charles Bronson (bilden ovan) i den hjälteroll som Clintan haft i de tidigare filmerna. Nja, hjälterollen är lite annorlunda, inte alls så enkel. Han ska hämnas sin bror som mördats av Henry Fondas rollfigur Frank. Denne Frank ska röja undan en ranch som står i vägen för ett järnvägsbygge, en på 1800-talet central symbol för Amerikas utveckling. Ranchen ägs av Jill (Claudia Cardinale) som i filmens början blir änka genom Franks försorg.

 

Någon har lagt ut ett mycket snyggt klipp på You Tube med scener och musik ur filmen. Morricone har på Wagnervis skapat teman för de olika huvudfigurerna. Klippet inleds med Jills tema. Efter ett intro kommer en kvinnoröst med den vackraste melodin som överhuvudtaget gjorts. Den ska spelas på min begravning. Så kommer Harmonicas tema. Fyra toner på munspel. Långsamt går luften igenom instrumentet och de fyra tonernas kombination ger en ödslig känsla, orealistisk för oss 2000-talets bekväma människor. Den här mannen ska hämnas, det förstår man. Sedan kommer Franks tema, spelat på en rejält distad gitarr. Så småningom den mäktiga musiken som hörs i filmens slut. Ni får också lite pistol-pang-pang, det är ju en Westernfilm!

 

https://www.youtube.com/watch?v=ViEsSSDgO-s

 

Filmer att återvända till, många gånger!

Per


Kommentarer
Postat av: Peter Lindberg

Film är som sagt inte bara bilder, utan även många gånger hur musiken kompletterar bilden.

2020-03-28 @ 15:04:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0