Så var det 1970
Kollar arkivet för juni månad 2009 och påminns om att när vi började med denna blogg skrev vi artiklar om sextiotalets tio år. Alltså dags att skriva om det år som nu, år 2020, fyller femtio. Lars och jag har ju på senare tid börjat gräva lite mer i åren strax efter sextiotalet och påminnt er läsare om att vi satt spannet 1954 – 72 för den tidsmässiga gräns denna blogg handlar om.
I inlägget för två veckor sedan återkom jag till att singellistan för femtio år sedan inte var så kul som den brukat vara. Någon gång runt 1967-68 tog LPn över och alltfler av låtarna på Tio-i-topp kändes gjorda för en yngre publik som inte riktigt hängde med i popens snabba utveckling.
Men visst hade 1970 bra låtar! Tidigare i höst listade både jag och Lars några favoriter. Av någon anledning missade jag med den här
https://www.youtube.com/watch?v=TRE9vMBBe10
Neil Youngs Ohio, snabbt inspelad med hans kamrater Crosby, Stills & Nash. Här illustrerad av låtens inspiration; bilder från Kent State University där fyra studenter dödades av nationalgardet den 4 maj när de samlats för att protestera mot Vietnamkriget. När jag tänker på året 1970 är detta det första som kommer upp. Flera år av protester över hela västvärlden, inte minst många FNL-grupper i Sverige, hade ännu inte fått stopp på kriget som dominerade medias rapporter närapå dagligen. När Nixons trupper gick över gränsen till Cambodja kom en slags kulmen. Tack vare Neil Young har vi musikälskare fått ett minne att återvända till. Tidernas bästa protestlåt, tycker jag.
I våra inlägg I höstas tog vi upp flera topplåtar och fina LP. Ska här bara upprepa Layla med Derek & the Dominoes som var 1970 års bästa låt. Definitivt. Något som bör uppmärksammas är att alla fyra i Beatles släppte solo-LP som alla var betydligt fräschare än gruppens farväl Let it Be. Ok, Ringos var kanske inte bättre men nog var den roligare! Lars tog med Georges mäktiga All Things Must Pass på sin topp-femlista för 1970-72. Onekligen en bra LP men jag tycker Johns är vassare. Alla vet att Working Class Hero är en klassiker men LPn har så mycket mer.
https://www.youtube.com/watch?v=h0m3f6O2cPs
Love. Så rätt det känns att just John Lennon tog detta för populärkulturen så centrala ord till en låttitel. Hans känslor kändes starkare än de allra flestas vare sig det gällde samhället eller Yoko.
1970 var också året där flera singer-songwriters kom fram. Cat Stevens var en. 1970 såg hans LP Tea for the Tillerman nå skivdiskarna. Där finns ett par fina pärlor, Father and Son är en komposition som håller lite extra.
https://www.youtube.com/watch?v=X8W5U2tIFQI
Efter två vackra, lugna låtar, kan det kanske vara läge att avsluta med något bra tuffare. 1970 är faktiskt födelseåret – om man nu kan säga sånt om populärkultur – för Heavy metal. Nja, ordet fanns inte då, vi sa hårdrock. Det var fredagen den 13 februari som Birminghamkvartetten Black Sabbath släppte sin debut-LP som gjorde sensation direkt. Här en låt från plattan som många omtalat som själva startskottet för en ny musik. Kolla in det klassiska omslaget.
https://www.youtube.com/watch?v=vwLQw_95hX0
Nej, bloggen kommer inte att gå djupare in på den här sortens musik, det förstår den vane läsaren. Men att skriva om musikåret 1970 och inte nämna den viktigaste musikhändelsen av alla – det handlar ju om inledningen av en enormt popular genre - det vore lite fel, även i denna blogg.
Per
Kul inlägg, Per. Återigen bevisas att till och med de mindre bra årgångarna hade riktigt bra låtar och album. Hårdrock har jag fortfarande svårt att ta till mig. Med vissa undantag. Van Halen gjorde en del hörbart.
Som sagt det fanns ju en hel del vass musik även på 70-talet främst då på LP-formatet.
