perolarssextiotal

Så, dags att försöka matcha Pers bästa albumlista från 1970-72 (se några veckor tillbaka i bloggen). Inte lätt. Pers var mycket bra, men här går vi …

 

(Jag ska inte säga något om Beatles Let it be här. Det är ett alltför självklart val så vi skippar det albumet).

 

Hunky Dory

 

Då är vi alltså framme vid albumen och då dyker förstås Bowies Hunky Dory upp. Av många hyllat som ett koncept-album, men jag tycker det spretar lite för mycket tematiskt. Men vilka låtar! Extremt konstigt att inte fler letade sig till singellistorna med framgång. LP:n är en ren hit-parad. Jag kunde nästan valt vilken som helst som illustration, men jag valde Changes. Den är egentligen flera låtar i en som glatt och hämningslöst svingar sig mellan gladpop, rock och crooning. En pärla, eller hur?

https://www.youtube.com/watch?v=IJSv6JXKS_I

 

All things must pass

 

Det går inte att gå förbi Harrisons mästerverk och debut som soloartist efter uppbrottet från Beatles. Jag ska inte sticka under stol med att det tog ett tag innan jag hittade storheten i detta trippelalbum men det växer för varje gång jag spelar det. Det är meditativt, eftertänksamt och befriande fritt från hits bortsett från den famösa My sweet lord. Han hade inget eget band som kompade, men det var märkesmusiker som stod bakom honom i studion eller vad sägs om, bland andra, Eric Clapton, Ringo Starr och Klaus Voorman. Titelspåret var tidigare erbjudet Beatles men avvisades. Med tanke på det är det närmast profetiskt. Här är det.   

https://www.youtube.com/watch?v=pPTHem2iu0A

 

Tapestry

 

Carol Kings mästerverk. Goffin/King har ett varumärke nära nog lika starkt som Lennon/McCartney och levererade hinkvis med hits från Brill Buildning där de hörde till inventarierna. King hade inte färre än 118 låtar som hon skrivit själv eller tillsammans med någon på Billboards top 100. Tapestry kom 1971 och var hennes andra studioalbum som soloartist och sålde mer än 25 miljoner ex. Jag är inte förvånad. För ett par år sedan såg jag i London showen om hennes karriär, Beuatiful. Det får också bli den låt jag väljer från albumet även om det är överladdat med andra hits.

https://www.youtube.com/watch?v=aJn3QJYYBr0

 

Bridge over troubled water

 

Det går inte heller att undvika detta ikoniska om än sönderspelade titellåt. Simon & Garfunkels mäktiga slutreplik. Jag ska inte säga så mycket mer om detta välkända album och väljer att spela den låt som det tog längst tid för mig att lära mig älska. Bör avlyssnas i all ensamhet med lurar och en sval Calvados inom räckhåll. Då kommer den till sin rätt. Och vem fan skriver en låt om arkitekter?

https://www.youtube.com/watch?v=Cf0RrF6KsI8

 

Pearl

 

Janis Joplin. Med Full tilt Boogie Band. Gavs ut posthumt i januari 1971. Hon hittades död i rum 105 på Landmark Motor Hotel i Hollywood den fjärde oktober 1970. Överdos på heroin tillsammans med sprit, förmodligen her choice of poison, Southern Comfort. Världen blev en mezzo-sopran och en ovanligt karaktäristisk röst och person fattigare. Men vilket musikaliskt arv hon lämnade om än inte så omfångsrikt? Tack gode gud för bloggen som fick mig att leta i LP-hyllan. Det var länge sedan jag lade på denna 33-varvare. Nu undrar jag varför. Den här låten har alltid fascinerat mig, inte minst för att den speglar (tror jag) hennes uppkäftiga personlighet.

https://www.youtube.com/watch?v=Qev-i9-VKlY

 

Lars