perolarssextiotal

Jag äger en bok som heter Rock Day-By Day. Den gavs ut 1987 och det var länge sedan jag tittade in de. Den är ganska kul. Förutom listor och artistporträtt finns det en allmän beskrivning av händelser i världen och den tekniska utveckling som var nödvändig för musikindustrin. Och – den innehåller en redovisning, år för år från 1964 till 1987, av det man kallar ”Årets artist”. Om vem som var årets artist det och det året kan man vara oense om, men för egen del är jag ganska ense med bokens lista. Få se vad du tycker.

 

1954

 

är det, i mina ögon liksom boken, självklara valet Chuck Berry. Hans Tyskland (jämför Beatles) var Saint Louis Missouri, där han lite i skymundan spelade med sin r&b-trio. Här slipade han på den stil som kom att bli stilbildande och hans kännemärke. Året efter gavs han första skiva ut och den fick en omedelbar framgång både på R&B- och poplistan. Och undra på det!?

https://www.youtube.com/watch?v=8RAfxiyMKAk

 

1955

 

Inte lika självklar är 1955 års val, Bill Haley. Hans filmmusik blev visserligen en väckarklocka för många ungdomar, men hans musikaliska påverkan var naturligtvis inte lika djupgående som Chuckens. Bill var född redan 1925 och hade faktiskt gjort skivdebut som ersättare för en av medlemmarna i gruppen Downhomers. Lite mer regelbundna skivinspelningar gjorde han med gruppen Saddlemen. Ett exempel var ”Rocket 88” 1951.

https://www.youtube.com/watch?v=TPLS2i9dSy0

1956

 

Elvis! Han började spela in på RCA Victor efter besöket på Sun och fick också sitt internationella genombrott. Min förtjusning för Elvis rör fortfarande mest hans katalog fram till -63 men den popularitet han åtnjöt under hela sin karriär är oomtvistlig. Jag sätter Big Mama Thorntons lite släpigare version främst med Elvis gör inte bort sig. Verkligen inte.

https://www.youtube.com/watch?v=lzQ8GDBA8Is

1957

 

Jerry Lee Lewis kliver in på scenen. Med en musiksmak som omfattade allt ifrån hillbilly till Al Jolson och ur denna soppa kokade han fram en ren, rak och fräck rock. Verkligen ren, rak och fräck rock som också blev stilbildande. Han introducerade också pianot som verktyg för att skapa rock bland alla mer eller mindre fingerfärdiga gitarrister. Chuck var en virtuos men vare sig Bill eller Elvis var egentligen mer sångare än gitarrister. Elvis en sångare med påhängd gitarr. Från 1957 finns bara en låt att välja, hans andra singel och hans första storhit.

https://www.youtube.com/watch?v=Fw7SBF-35Es

 

1958

Detta år kom Cliff Richards första (och enda säger en del) rocklåt. Han hade tränat som Elvis-imitatör i skolgruppen Quintones innan Drifters bildades. Drifters genomgick ett antal personalförändringar och återföddes som Shadows. Men ”Move it” skrevs av Drifters-medlemmen Ian Samwell. Cliffs starkaste avtrycks gjordes hemma i UK och intresset var länge svalare i USA. I Sverige togs han däremot, tillsammans med det allt självständigare kompgruppen, med öppna armar. Särskilt av flickorna vill jag minnas.

https://www.youtube.com/watch?v=985tHD1Pw5w

 

Det kanske finns skäl att återkomma till listan men tills vidare önskar jag trevlig sommar från en fantastisk insjö i djupaste Småland.

Lars