perolarssextiotal

Fredagen den 27 juli 2018. Ett färdigskrivet inlägg om Swinging Blue Jeans är klart att publiceras när jag går ut med soporna.

 

Så, WHOSH! Hettan slår emot en så att man nästan trycks tillbaka in i farstun. Vad är detta? Sverige? Svensk sommar? Den brukar vara dålig, alldeles för ofta kanske, men då är det ju liksom på motsatt sätt. Regn. Småkallt ibland. Ytterkläder på när man sitter ute på kvällen. Detta ÄR bättre, inser jag när en låt tränger sig in i min varma, förvirrade skalle. Nästan självklart, när jag tänker efter. Den kommer djupare in mellan öronen, den pockar på bloggpublicering och det skrivna inlägget måste bytas ut.

 

https://www.youtube.com/watch?v=kvzr2IT_AiQ

 

Javisst, jag vet inte hur många gånger vi gjort det här på bloggen, men det går inte att tänka sommar och sextiotalsmusik utan Beach Boys. Plötsligt blir det irriterande heta bortglömt när man hör de ljuvliga harmonierna i Warmth of the Sun.

 

Vid soprummet är det lite skugga. Skönt. Skugga ja, tanken kommer osökt in på en viss grupp. Spelad många gånger här. Helt enkelt för att de förblir idoler livet ut och för att de var så underbart bra. The Shadows har gjort en låt vars titel känns väldigt ok just nu, A Place in the Sun. Visst kan vi känna solens glitter i Hank Marvins gitarr? Lite ljuvligare än vad jag känner solen vara just i dag.

 

https://www.youtube.com/watch?v=MBAPcMA4pMQ

 

Därifrån är det ett mycket kort tankesprång till Stevie Wonder som använde samma titel till en hit.

 

https://www.youtube.com/watch?v=W8lVPMWLCBQ

 

Jag vet nu inte om det där var en så typisk sommarlåt men hettan förvirrar lätt ens hjärna. Jag tänker Tamla-Motown och att vi inte spelat Wonder särskilt ofta här på bloggen. På tal om skuggor, Tamla-Motown och artister vi borde spela mer av så hoppar tanken, liksom av sig själv, över till Four Tops.

 

https://www.youtube.com/watch?v=7oSYhNVaHwY

 

”Run, there´s no place to go”, sjunger Levi Stubbs. Ok, det handlar inte om skydd mot het sol men, för tusan, It´s only rock ´n´ roll, eller hur?

 

Det är alltid kul att upptäcka låtar man glömt att de fanns. Den här kom inte in min skalle under den korta promenaden till och från soprummet utan dök upp när jag i skivsamlingen letade efter ett femte klipp till inlägget. Sly & the Family Stone, har vi spelat dom? Vet inte, de känns 70-tal med sin tydliga soulfunkstil. Men de hann bli riktigt stora innan ”vårt” decennium tog slut, bl a var de ju med på Woodstock. Den här USA-tvåan från 1969 får bli ett positivt avslut på detta inlägg, Hot Fun in the Summertime.

 

https://www.youtube.com/watch?v=Bg0tFRea0wA

 

Nu ska jag svalka mig på något sätt, hur det nu ska gå till inne i stan. Hoppas att du som läser har en skön sommar i alla fall!

Per