Blue-eyed soul (Box Tops)

The Letter
 

Jepp, så är man där igen. En LP kommer fram för första gången på alldeles för länge och inlägget på bloggen känns som en nödvändighet: Den HÄR gruppen måste man ju skriva om.

Box Tops är nog för många en ganska okänd grupp som bara hade en hit. Det var inte så, men den låten sticker ju ut som en av 60-talets bästa, alla kategorier, så är man snäll kan okunnigheten (nästan) förlåtas.

https://www.youtube.com/watch?v=HIWY8UyW9bw 

Visst ser han läckert tonårsslapp ut, Alex? The Letter är en sådan där låt som man inte väntar sig andra versioner av. Det sparsmakade arret känns fulländat. Så har vi ju rösten, den läckra rösten som närapå födde begreppet ”blue-eyed soul”.

Alex Clinton var bara 16 år när han sjöng in The Letter. Jo, du läste rätt. Parallellen med engelsmannen Stevie Winwood är svår att undvika. Två unga grabbar mitt i sextiotalet som lät så underbart fullvuxna.

Alex växte upp i Memphis och där spelades också gruppens låtar in. Vet man det är det lätt att känna igen det torra, speciella kompet som kan få en att tro att det är Stax-studions hjältar, som Steve Cropper, som kompar. Men det är gruppen, Gary Talley, gitarr, William Cunningham på bas, trummisen Daniel Smythe och John Evans vid tangenterna.

The Letter släpptes sommaren 1967 och toppade USA-listan i fyra veckor och kom tvåa på Tio-i-topp. Uppföljaren, Neon Rainbow, kom bara på 24e plats i USA men är en sådan där låt som vi med tiden inser att den borde ha blivit en större hit.

https://www.youtube.com/watch?v=Ga9fd8f0THo 

Gruppen sista stora hit kom på vårkanten 1968. Tvåa i USA men kom inte riktigt in på Tio-i-topp. Även en svensk jury kan ha fel. Här ännu en sevärd video:

https://www.youtube.com/watch?v=GY2f9tI9xzA 

Box Tops släppte fyra LP. Det smärtar att de står inte i samlingen, en tung samlings-LP är grunden för denna artikel. OK, några svaga låtar antyder att kanske är inte 33-varvarna något att sörja så mycket.

Några floppar följde innan sista listnoteringen kom sommaren 1969. En av dessa var Dylans I Shall be Released där Alex verkligen visar hur mogen röst han hade.

https://www.youtube.com/watch?v=VLz985ozQ3M 

Sista besöket på topp 20 är ännu en låt som borde kommit högre, bara 18e plats för Soul Deep. Vi återvänder till scenen för tidigare videos:

https://www.youtube.com/watch?v=vdh0BHdNl98 

Gruppen lade ned men Alex Chilton återkom i Big Star, en sjuttiotalskonstellation som många journalister fortfarande gärna hyllar. Han gav också ut soloplattor. Box Tops återuppstod 1996 men lades ned igen när Chilton dog 2010. Wikopedia kan förtälja att gruppen återuppstod igen 2015 men utan Alex Chilton begriper jag inte riktigt vad det skulle vara bra för. De här låtarna är alldeles tillräckligt bra minnen av en grupp som borde hyllas mer.

Per


Kommentarer
Postat av: Lars

Det tog lång tid efter det att jag hört The Letter första gången att jag insåg att det var en vit pojke och inte en mogen svart man som sjöng. En höjdarlåt även om deras katalog i övrigt lämnade mig rätt sval. Men kul att höra dom igen, det var länge sedan.

2017-10-20 @ 11:52:03
Postat av: Peter Lindberg

Häftig röst och många fina låtar.

2017-10-21 @ 16:06:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0