perolarssextiotal

Parallellt med mitt intresse för sextiotalspop finns ett litet intresse för astronomi. Det finns paralleller mellan dessa intresseområden.

Om vi jämför tiden före Big bang, som enligt de senare rönen föregicks av 400 000 års obestämbar kvantsoppa, med tiden före popens Big Bang, The Beatles, så blir det tydligare.

Kvantsoppan karaktäriserades av att saker uppstod ur intet och huvudsakligen försvann lika fort utan att lämna spår eller avtryck. Den förbeatliska perioden påminde om detta genom att ett otal grupper och artister uppstod ur intet och försvann lika fort. Det mesta betydelselöst. Vem minns idag Santo & Johnny?

https://www.youtube.com/watch?v=2rwfqsjimRM

Men vissa större kvanthändelser satte större avtryck i den inflation (utvidgning i detta sammanhang) som troligen startade redan före Big Bang och levde kvar åtminstone som avtryck i rumtiden också efter Den Stora Smällen även om den senare kom att överskugga allt. En större kvanthändelse i popvärlden som vi fortfarande minns är exempelvis Cliff. Notera i framförandet hur han hämtat inspiration från en ännu större ikon.

https://www.youtube.com/watch?v=7b92Bq530s4

Sedan kom Big Bang. En singularitet som plötsligt skapar rum och tid (som vi känner den) och fyllde världsalltid med ljus och en energi som vare sig förr eller senare skådats.

https://www.youtube.com/watch?v=b-VAxGJdJeQ

Universum svalnade snabbt och nya världar skapades. Inte lika mäktiga och energirika som Den Stora Smällen men stjärnor, galaxer, planeter och annat fyllde stjärnhimlen för den som vid detta tillfälle fann något ställe att betrakta den ifrån. Främst bland ljusen på himlen var supernovorna, exploderande stjärnor med en energi många miljarder gånger starkare än vår sol. Här är en sådan.

https://www.youtube.com/watch?v=MGxjIBEZvx0

Om supernovan slungade ut energi och lyste upp så finns det förstås en motsats, det svarta hålet. Obegripligt att sådana finns och ingen vet något om vad som händer i det - det bara finns där som en stor energitjuv. Inget man vill ha något att göra med. Det enda som - kanske – spiller ut från det är en gnutta Hawkin-strålning. Ett slags skräp.

https://www.youtube.com/watch?v=1vbJxM4xjOY

När Universum lugnat ner sig blev det alltmer diversifierat. Vi kunde glädja oss åt spännande galaxhopar som innehöll Mersey-galaxen med många skimrande stjärnor, bland andra denna:

https://www.youtube.com/watch?v=08083BNaYcA

Lite mer mörk materia innehöll Tamla-galaxen där vi kunde glädja oss åt starkt lysande stjärnor som The Supreme Star som inte bara sänder ut sfärernas musik utan också har en charmerande rörelse..

https://www.youtube.com/watch?v=JC-MDYopSoA

Den Amerikanska Västkustgalaxen också kallad Sativa-hopen, ett litet svenskt asteroidbälte som snabbt drog förbi och en ej namngiven pulsar (Who) lös upp stjärnhimlen tillsammans med stjärnbilden Strandpojkarna och mycket, mycket annat.

När vi nuförtiden blickar upp mot natthimlen ser vi de gamla stjärnorna alltmer dolda av mörk materia och faller alltmer i radio- och TV-skugga. Och mot oss, inför den slutliga undergången, är kometen Mellon på väg.

Men förutom en tidig soppa så har vi Big Bang att tacka för det mesta.

Frid

Lars