Svenska kompositörer del 2

Ola and the Janglers var en flitig besökare på Tio i Topp. Deras andra singel, covern på Zombies hit ”She´s not there”, tog sig i mars -65 in på listan. Lite tillspetsat kan man formulera det så att gruppen, som bildades i Sollentuna, började sin karriär med en cover och slutade den med en annan cover. Den senare var en tolkning av Chris Montez ”Let´s dance” som faktisk gjorde att Olas gäng, som första svenska grupp, tog sig in på Billbardlistan på en 92:a plats i maj 1969, då gruppen i praktiken upphört som live-band. Det är tiden mellan dessa covers som är intressant och då främst från slutet av -65 då Claes ”Clabbe” af Geijerstam blev medlem i gruppen. Det är hans insatser som kompositör som detta inlägg ska handla om.

I mitt förra inlägg som handlade om Tages kompositioner nämnde jag att mitt nästa skulle handla om den i min mening mest underskattade kompositörerna i svensk sextiotalspop och med detta menade jag just Clabbe. Mitt nästa kommer att handla om den bäste men denne har fåt den uppskattning som han förtjänar (inte svårt att gissa väl?). Men om vi jämför Tagarna med Clabbe så var den senare betydligt mer självständig i sitt skapande. Tagarnas fascination av The Beatles gjorde att de troget traskade patrullo i deras fotspår medan Clabbe hittade sin inspiration på fler ställen.

Clabbes första bidrag till Janglers katalog som nådde listan var ”Love was on your mind” som blev etta mars -66. Låten är en rockballad och texten är kanske inte det som imponerar mest utan det är istället den komplext uppbyggda melodin. Den börjar ganska anspråkslöst i en mollanstucken balladton men får sedan en brygga som Beatles gjort populär och då får låten en spänning med ett taktbyte som gör att den lyfter riktigt ordentligt. Men det stannar inte där. Just när man väntar på att den ska sjunka tillbaka i balladen igen så tar låten ett språng till och blir nästan en annan låt, en riktig rockrökare med ett Brian Jones-inspirerat munspel och ett rap-liknande inslag för att därefter knyta ihop säcken med avslutning som är en återgång till den inledande balladen. Intrikat och spännande. Jag tröttnar aldrig på den låten. Borde ha klarat sig väl internationellt. 

 https://www.youtube.com/watch?v=TXVhwrcsAzk   

Nästa gång slår Clabbe till på listan i november samma år. Då dyker gruppen upp, återigen på första plats, med ”Alex is the man”. Det sägs att de inför en skivinspelning kom på att det fattades en låt varpå Clabbe, klockan tre på natten före inspelningen, skrev ihop detta lilla mästerverk. Tagningen lär ha tagit en kvart i den stress som rådde. Här är det texten som blir spännande. Låten har en humoristisk ton som för tankarna till Music Hall och kanske rent av The Scaffold (som ju dock kom ett par år senare). Texten stöds väl av det runda beatet där man hör hur viktiga basgångarna är för att ge låten karaktär.

 https://www.youtube.com/watch?v=He7b_AY15OA

Februari -67 var det dags igen. ”Bird´s Eye View of you” nådde inte första plats men var ändå en välsnickrad låt men en smart text även om den inte varpå samma nivå som det tidigare ettorna. Vid första lyssningen kanske den ger intryck av att vara en smula tungfotad, men taktbyten och en snygg brygga gör den ändå den en habil poplåt i sextiotalets kontext.

 https://www.youtube.com/watch?v=1KqqQbF3ibA

Clabbe gick efter Janglers vidare med att skriva en hel del filmmusik och blev förstås också framgångsrik med grupperna Malta och i någon mån också med Marsfolket. ”Juliet” var ett tidigt försök i filmmusikbranschen som var ledmotiv i ”Ola & Julia” från -67. Denna blev den sista kompositionen av Clabbe på Tio i Topp för Janglers. Återigen habilt hantverk i den av svenska popgrupper så väl upptrampade balladstigen.

 https://www.youtube.com/watch?v=uc39vsEOtjY

Sammantaget om Clabbe – självständig och kreativ. Långtifrån så uppskattad han borde blivit.

Nästa gång – den bäste.

Lars

 

 

 

 
 
 

Kommentarer
Postat av: Per

Man önskar att Clabbe hade fått skriva sina låtar för något annat band. Ola har en röst som jag aldrig kan förlåta. Alex is the Man är ändå en stor favorit, en av decenniets vassaste svenska låtar.

2017-08-10 @ 19:44:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0