perolarssextiotal

                     

 

Så är ett nytt år i kalendern på gång igen. Vi på bloggen önskar dig som läser ett gott avslut på 2016 och ett ännu bättre 2017! Året som gått blev lite speciellt med flera stora namns bortgång men mycket hellre minns vi Bob Dylans Nobelpris, det ultimata beviset på att vår musik tillhör de finaste kulturkretsarna. Men ni kan lita på att här på bloggen fortsätter vi att skriva om vår favoritmusik med samma unga entusiasm som tidigare!

 

Nyår firas med fyrverkerier men här avfyrar vi starkare saker, ren dynamit! Just det, den lilla, i alla fall inte så långa (ca 145 cm) , fröken ”miss Dynamite” som var ett färgstarkt inslag bland de många tjejer som kom fram på listorna just när sextiotalet tog över från femtiotalet.

  

 

Det är dags igen för en presentation av en utgåva i serien ”Classic albums” med hennes sju första LP från åren 1959 – 62 samlade. Den har också några spår som inte gavs ut på dessa och därmed en komplett uppsättning av singel-a-sidor och de flesta b-sidorna från hennes första år.

 

Hennes allra första singel var en version av Hank Williams Jambalaya, som var och vartannat sextiotalsband gav sig på. Ni kan inte undvika det nästan småtöntiga kompet men HUR hon sjunger!

 

https://www.youtube.com/watch?v=aOIvOEF268I

 

Den släpptes redan 1956. Det skulle dröja tre år innan Brenda fick sin första hit. Den kom 4a både hemma i USA och i England, Sweet Nothings. Också en låt många gjorde men ingen sjöng som Brenda.

 

https://www.youtube.com/watch?v=tfJ-q0VFe_g

 

När vi gick till nästa decennium hade Brenda fått en sådan position att man vågade satsa på lite bredare musik. Hennes otroliga driv i rösten gjorde ju att även en ganska slö låt kunde få skjuts. Första listettan var en rejäl balladtryckare, I´m Sorry.

 

https://www.youtube.com/watch?v=BGLR25EJtfE

 

Skivorna bjuder på många kända låtar från den här tiden. För det allra mesta tidlösa ballader med, kan vi tycka, enkla texter, men med oemotståndlig charm. Nu är inte allt så bra, hennes versioner av kända nummer av t ex Ray Charles och Fats Domino har mer av charm, än kvalitet, om vi säger så. Man slås av de enkla arren, lite gitarr och trummor med doande tjejkör och enkel stråkstämma. Enkla kanske, men så underbart effektiva. Framför Brendas röst som känns som den perfekta kvinnliga poprösten. 

 

Brenda turnerade i Europa och hade många fans över hela världen. Ibland kunde det bli lite förvirring när utlänningarna fick se henne för första gången och inte kunde tro att en så stor röst kunde finnas på en så liten människa. I Frankrike odlades därför myten att Brenda var en 32årig dvärg!

 

Som andra tidiga rockare lyckades Brenda komma igen i slutet av sextiotalet som countryartist. Hennes hitlista utökades men för oss svenskar blev det ju inget man lade märke till. Brenda är fortfarande aktiv, hon är ju bara 72! På hennes hemsida kan köpa biljetter till spelningar i Tampa i månadsskiftet januari – februari.

 

Men 4-cd-asken jag presenterar här håller sig alltså till åren fram till 1962. Med hela 101 låtar blir det en förnämlig samling musikgodis. Vi avslutar med den låt som med tiden kommit att bli hennes mest kända, Julen må vara förbi men den här låten duger när som helst på året.

 

https://www.youtube.com/watch?v=_6xNuUEnh2g

 

Per