perolarssextiotal

Supergrupp – börjar du också bli trött på begreppet? På sextiotalet uppstod det och från början var det väl ganska kul när de bästa av de bästa slog sig ihop för att göra den bästa av den bästa musiken. Ibland bra. Blind Faith från 1969 med Steve Winwood, Eric Clapton och Ginger Baker är väl ett sådant exempel. Dessvärre infriades inte förväntningarna i längden och gruppen blev kortlivad trots försäljningssuccéerna. Magin från Spencer Davies Group, Traffic och Cream (som väl i sig ansågs vara en supergrupp) kunde inte omplanteras i en ny grupp hur som helst. CSN&Y blev betydligt mer långlivad med sina representanter från Hollies, Buffalo Springfield och Byrds, men blev främst ett kultband. Så det var inte ett absolut framgångsrecept att plocka ihop frontfigurer från framgångsrika grupper och förvänta sig en multiplikatoreffekt även om Traveling Wilburys nog får betraktas som en ren succé. Ändå är tanken med supergrupper lockande och tål verkligen att lekas med. Det tänker jag göra här. Först blir det en svensk. En framgång beror förstås mycket av personlighet och annat, men här har jag bara tagit hänsyn till teknisk förmåga och kompositörstalang. Jag har modellerat gruppen i en Beatlessättning vilket innebär att också sångaren får bidra med gitarrspel.

Sologitarristen är självklar – Bo Winberg från Spotnicks. Hans insatser som sångare är väl mer tveksamma men kan nog hänga med Göran om harmonierna inte blir för avancerade och det ska dom inte bli i min supergrupp.

https://www.youtube.com/watch?v=nq2jeWr0y9U

På bas och sång hittar vi förstås Tages Göran Lagerberg som inte bara är grym på den melodiösa bas som han hämtat så mycket inspiration till från McCartney. Han är dessutom Tages bäste sångare, tyvärr oftast åsidosatt av ”den söte” Tommy Blom. Hans röstomfång är väl inte det största med han har säker tonträff och har en röst med inte så lite karaktär.

https://www.youtube.com/watch?v=Z59NGC2eXec

På kompgitarr blir det knepigare. Anders Töpel frestar med sitt skickliga gitarrspel men jag vill peta in någon som kan tillföra något till komponerandet också (det är väl oklart hur mycket Anders bidrog med till tages egenproduktion). Det får bli Claes ”Clabbe” af Geijerstam, med hits som ”Alex is the man”, ”Birds eye view of you” och ”Love was on your mind” i bagaget.

https://www.youtube.com/watch?v=TXVhwrcsAzk

Och så till slut ska vi ha en bra trummis. Något åt Ringo-hållet som inte bara är säker utan också kan tillföra något personligt. Man letar i dåtidens toppgrupper och hittar Totte Päivärinta i Hep Stars, Freddy Skantze, Tommy Tausis och Lasse Svensson i Tages och Rolf Adolfsson i Mascots. Tor-Erik Rautio bankade i Shanes och Leif Johansson i Janglers. Knepigt. Här ser man att om Sverige på sextiotalet producerade sångare (Björn Skifs) och gitarrister (Winberg) av internationell eller semiinternationell klass så var det magrare med trummisar.

Tommy Tausis var ju säkerheten själv så han blev nästan mitt val men jag stannar ändå för Urmas Plunt från Beachers i Göteborg. Jag såg och hörde dom några gånger och gillade vad jag hörde. Här är det enda clip jag hittade på Youtube med gruppen.

https://www.youtube.com/watch?v=zLd9whLkJOw  

Så var min supergrupp formad, fattas bara ett namn. ”The Brickmountains” låter väl både coolt och lämpligt?

Glad midsommar!

Lars