Bara Kvalitetsmärkt!

Veckans blogginlägg är kvalitetssäkrat. Bara VDN-märkt musik. Garanterat. Vi ska söka oss till tabellernas underbara värld som överprövar alla åsikter om bästa låt och bästa grupp. Vi går till Tio i topp men håller oss till sextiotalet. Så här kommer den – sanningen som den ser ut hämtad från Tio i topp:

Den låt som var populärast uträknat som den placering låten hade på listan (10 p för första plats, 9 p för andra o.s.v.) multiplicerat med antal veckor var, kanske en smula överraskande ”Simon says” med 1910 Frutigum Co. Alltså långt före första Beach Boys (nia med Cottonfields) och Beatles (tia med She loves you). Vi var många som såg ned på den så kallade tuggummipopen, men vi hade väl lika svårt som alla att låta bli att vicka i takt med foten. New Jerseygruppen hade också framgångar med andra låtar med intellektuellt krävande titlar som ”Goody, Goody Gumdrops” för att ta en i högen. Bästa svenska grupp i denna kategori är Claes Diedens version av ”Da Doo Ron Ron” ( a propos intellektuellt krävande titlar) på trettionde plats. Men i sin första och största hit har tuggummina med fruktsmak lyssnat en del på ”Wooly Bully” för att beskriva det försiktigt.

https://www.youtube.com/watch?v=fdY4ONmIUQY&list=RDfdY4ONmIUQY  

Ordningen återställs emellertid när man kommer till populäraste grupp beräknat på samma sätt. The Beatles är helt överlägsna tvåan Cliff Richard. Här är väl resultatet kanske mer väntat. Fab four samlade med sina 35 titlar på listan 1 819 poäng jämfört med Cliffs 681. Ska man tala om överraskningar så kanske tvåan är mer överraskande om man ser till konkurrenter som Rolling Stones och Elvis. Jag spelar den Beatleslåt som kom längst ner på topp hundra listan i den första kategorin, med plats 92:

https://www.youtube.com/watch?v=e1FSRMfNtLU

Om vi sedan tittar på den låt som låg längst på första plats, så fanns det ett par kandidater som klarade 8 veckor, närmare bestämt Elvis med två låtar, ”Devil in disguise” och ”In the ghetto” och Alma Coogan med ”Tennessee waltz”. Det får bli Alma för det var ett tag sedan jag hörde den.

https://www.youtube.com/watch?v=sbtTEQBDg5o

Kategorin Artister med flest ettor respektive flest låtar på listan sopas förstås hem av Beatles. Men i kategorin flest floppar, definierat som artister som haft sex eller fler låtar som testats utan att komma in på listan, vinner Elvis, följd av Cliff och Hollies. Och slutligen har vi kategorin One Hit Wonders, de som med sin enda listlåt landade på förstaplatsen. Några exempel på dessa är Floyd Cramer med ”Chattanoga Cho Cho”, Russ Conway med ”Lesson one” och den underbara ”I saw Linda yesterday” med Dickey Lee. Men vi tar den här som du, om du är i rätt ålder, säkert kommer ihåg men glömt:

https://www.youtube.com/watch?v=oEV4qb_ZA2c

Lars

     

 

 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Säger bara: Heja Jack Ross!

2014-09-13 @ 14:11:56
Postat av: Per

Hej igen, det vara bara jag som blev "anonym"/Per

2014-09-13 @ 14:12:55
Postat av: Lars

Hej Per och Ching Ching Ching opapapaloba på dej...

2014-09-13 @ 17:29:09
Postat av: Peter Friberg

Din historieskrivning haltar Lars! 60-talet innefattar perioden 01JAN60 - 31DEC69 alltså i princip 520 veckor. Tio i Topp uppstod 14OCT61 vilket innebär att ca. 12 % av 60-talet faller utanför Tio i Topps livstid. Under denna tid hände otroligt mycket i musikVÄRLDEN (utan att The Beatles satt några spår i vinylen) och jag är övertygad om att Du vet vad jag är ute efter. Jag säger inte att Dina uppgifter är felaktiga utan bara begränsade såväl i tid som i rum.

2014-09-14 @ 21:27:21
Postat av: Lars

Peter
"Vi går till Tio i topp men håller oss till sextiotalet" skriver jag. Alltså två parametrar och den sista för att fasa ut Tio i topp på sjuttiotalet. Men visst har du kalendariskt rätt. Per o jag har en generösare tolkning av begreppet sextiotalspop som vi tillåter oss omfatta delar av den lättare musiken mellan mitten av femtiotalet till och med nittonhundrasjuttioett. Konstnärlig frihet typ och då får man förstås med det du saknar.

2014-09-15 @ 18:32:25
Postat av: Per

Hmm Lars, har vi inte sagt 1972? En gräns jag tillåtit mig överskrida i alla fall, för det viktigaste är ju musiken ändå!
Per

2014-09-15 @ 19:18:01
Postat av: Lars

Nåjadå Per, 1972...

2014-09-15 @ 21:07:34
Postat av: Peter Friberg

1972 minsann! Då ser jag med glädje och förtröstan fram emot en initierad artikel om det tidiga 70-talets främsta engelska vokalgrupp, Marvin Welch & Farrar......

2014-09-17 @ 10:01:40
Postat av: Per

Peter: Den kommer inte jag att skriva. Shadows är bland mina största idoler men snedsprånget MWF var ju så urtrista (sånär som ett par låtar, kanske)
Per

2014-09-17 @ 20:09:02
Postat av: Lars

Mnja, Peter."...främsta engelska vokalgrupp..."? Enda avtrycket var väl en sistaplats på Tio i topp 8 juli -72, så juryn var väl inte imponerad. Inte jag heller får jag tillstå, men dom hade äntligen fått snygga frisyrer varifrån de nu fick inspirationen till dem...

2014-09-18 @ 09:06:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0