Fem trevliga 60-talsår!
För fyra år sedan skrev vi, kanske lite överraskade men också lite stolta, att vår blogg fyllde ett år. Då tyckte vi det var lite märkligt.
Nu fyller bloggen fem. Återträffen var förstås på Katalin där idéen om bloggen föddes. Över ett par källarsvara förstås, som så många andra goda. Då hade vi träffats ett par år tidigare på Fredmans krog som drevs av den alltid så energiska Putte. Vi gjorde några trevliga kvällar med t ex Elvis-tema eller svenskt 50-tal med Little Gerhard. Vi har DJ:at som uppvärmare åt Jerry Lee´s syster och Hep Stars. Det födde en vänskap som födde denna blogg.
Fem år! Lång tid också i vanliga fall och säkert också i många bloggars liv. Det blev ett par svala igen på Katralin och lite reflexioner. Men mest planer. Vi fortsätter. Förstås.
Ämnet, sextiotalspopen, är outtömligt liksom vår kärlek till den, så vi fortsätter på samma sätt som tidigare. Förhoppningsvis bättre och bättre. Vi uppskattar de olikheter vi har i att närma oss ämnet. Ibland lexikaliskt, ibland lite mer personligt. Formen är inte bunden.
Och det har inte bara varit bloggande, vi har också under tiden haft möjlighet till trevligt umgänge och inte minst gemensamma konsertupplevelser som Uppsala då och då erbjuder. Vi har sett Eric Burdon, Paul Jones, The Animals, Downliners Sect, Mersey Beatles och andra som vi under gemytliga omständigheter avnjutit. Vi har fått pussar av Martha Reeves (något av de 101 saker man ska uppleva innan man dör) och sett henne i sjuttioårsåldern, för att använda ett Göteborgskt uttryck, rocka röven av det mesta. Vi har trivts ihop och på konserterna sett nya generationer ta till sig det gyllenen decenniets musik. Vi har haft kul. Vi ska fortsätta med det och med bloggen.
Vi har kul när vi skriver. Vi vet att vi har läsare från Sverige till Nordamerika och vi hoppas ni också har glädje av våra anspråkslösa inlägg. Fem år till var vår paroll vid återträffen. Minst. Välkommen att följa med!
Som avslutning presenterar vi vår uppfattning om bästa låten från sextiotalet. Först kommer Lars, därefter Pers.
http://www.youtube.com/watch?v=QoF-7VMMihA
För fyra år sedan skrev vi, kanske lite överraskade men också lite stolta, att vår blogg fyllde ett år. Då tyckte vi det var lite märkligt.
Nu fyller bloggen fem. Återträffen var förstås på Katalin där idéen om bloggen föddes. Över ett par källarsvara förstås, som så många andra goda. Då hade vi träffats ett par år tidigare på Fredmans krog som drevs av den alltid så energiska Putte. Vi gjorde några trevliga kvällar med t ex Elvis-tema eller svenskt 50-tal med Little Gerhard. Vi har DJ:at som uppvärmare åt Jerry Lee´s syster och Hep Stars. Det födde en vänskap som födde denna blogg.
Fem år! Lång tid också i vanliga fall och säkert också i många bloggars liv. Det blev ett par svala igen på Katralin och lite reflexioner. Men mest planer. Vi fortsätter. Förstås.
Ämnet, sextiotalspopen, är outtömligt liksom vår kärlek till den, så vi fortsätter på samma sätt som tidigare. Förhoppningsvis bättre och bättre. Vi uppskattar de olikheter vi har i att närma oss ämnet. Ibland lexikaliskt, ibland lite mer personligt. Formen är inte bunden.
Och det har inte bara varit bloggande, vi har också under tiden haft möjlighet till trevligt umgänge och inte minst gemensamma konsertupplevelser som Uppsala då och då erbjuder. Vi har sett Eric Burdon, Paul Jones, The Animals, Downliners Sect, Mersey Beatles och andra som vi under gemytliga omständigheter avnjutit. Vi har fått pussar av Martha Reeves (något av de 101 saker man ska uppleva innan man dör) och sett henne i sjuttioårsåldern, för att använda ett Göteborgskt uttryck, rocka röven av det mesta. Vi har trivts ihop och på konserterna sett nya generationer ta till sig det gyllenen decenniets musik. Vi har haft kul. Vi ska fortsätta med det och med bloggen. Kanske blir det Canned Heat på Katalin snart?
Vi har kul när vi skriver. Vi vet att vi har läsare från Sverige till Nordamerika och vi hoppas ni också har glädje av våra anspråkslösa inlägg. Fem år till var vår paroll vid återträffen. Minst. Välkommen att följa med!
Som avslutning presenterar vi vår uppfattning om bästa låten från sextiotalet. Först kommer Lars, därefter Pers.
http://www.youtube.com/watch?v=QoF-7VMMihA
https://www.youtube.com/watch?v=EkPy18xW1j8
Per o Lars
