perolarssextiotal

Det är jag som utmanar så jag har first choice. Inte det lättaste eftersom det verkligen finns lite att välja på, så kampen blir säkert jämn oavsett vilken duo Per stannar för. Mitt val är dels baserat på att jag tycker duon är fantastisk, dels på det faktum att de haft så stort inflytande på sextiotalspopen, inte minst på Beatles musik. Duon, som så tragiskt sprack i vintras då Phil gick bort, är Everly brothers.

Mellan 1957 och 1973, då bröderna tog en tio år lång paus från varandra, hade de en hit-katalog som kunde mäta sig med de främsta. Låt mig bara peka på ”Bye, bye love”, ”Wake up little Suzie”, ”All I have to do is dream”, ”Bird dog” och ”Crying in the rain”..: Deras stil var närmast countrypopens och deras signum stämsången. I deras ballader balanserade de, ungefär som Paul McCartney´s,  ibland hårfint på gränsen till det pekorala, men trillade sällan dit. ”All I have to do is dream” är väl ett exempel på den balanskonsten och jag låter den representera deras musik tillsammans med min egen personliga favorit, ”Cathy´s clown”.

http://www.youtube.com/watch?v=lTYe9eDqxe8

Lars

Äntligen duell! Det var ett tag sedan. Det finns att välja på skriver Lars men när han lagt beslag på Everlys finns det väl egentligen bara ett val för mig.

Simon & Garfunkel var inspirerade av Everlys, gjorde Bye Bye Love på skiva, men manifesterade gränslandet mellan folk- och popmusik som inga andra. Och hur underbart sjöng de inte, vilka ljuvliga röster! 60-talets klassikerkatalog fick oförglömliga tillskott i Sounds of Silence, Homeward Bound och Mrs Robinson, för att här bara nämna tre. 1970 lade S&G den definitiva bryggan mellan ungdomens och de något äldres musik med låten och LPn Bridge over Troubled Water. En alldeles för kort karriär ihop men Pauls fortsatta solokarriär var bra, den också.

Mitt låtval blir inte heller det kanske självklara, men en personlig favorit som tål att höras på många gånger.

https://www.youtube.com/watch?v=ZO3gWIGzH3A

Per