Tillbaka till Göteborg på sextiotalet

 

Bilden ovan är på Hans Sidéns fantastiska bok från 1991 med titeln "60-talspop i Göteborg". Boken är ett oundgängligt standardverk för oss som musikintresserade växte upp i Sveriges riktiga pophuvudstad. På insidan av pärmen ser du ett urval av utbudet av de fantastiska musikställen som stan erbjöd. Hvita Dufvan, The Owl club (där Doris debuterade) och Klubb Karl var några favoriter. Que Club har väl nästan blivit mytisk. Ett riktigt "Klubbland" för att citera HH. Och utbudet av grupper var..eh…obegränsat är nog ordet jag söker. Med Tages i täten förstås. Men om Tages var mer Beatles till sin natur så fanns det ett band som mer tog sig an Rolling Stones image – Shakers.

Bandet startade (i flera olika versioner kan tilläggas) i slutet på sextiotalet och följde den tidiga popbandstraditionen med ideliga byten av medlemmar. De inledande åren var de dessutom mer ett dansband och kompade bland andra Ray Adams och Yvonne Norrman. Parallellt med de tidiga versionerna av Strangers hade Tommy Rander (också han en förnämlig pop-historisk författare till "Rockens roll") ett band, Rangers som sedermera tog över namnet Shakers. Och det var strax efter det som det lossnade för gruppen.

Rivaliteten med tages var tydlig. Shakarna var vilda och lite halvdana instrumentalister med Tagarna hade en mjuk framtoning och tidigt mycket säkra musikaliskt.

1964 gjorde Shakers sin första skivinspelning som på grund av en artiststrejk aldrig gavs ut för efter strejken hann Malmöbandet Namelosers emellan med sin version. Shakers skrev då ner ett antal låtnamn på en lista och kastade pil på den vilket avgjorde att deras första singel blev "Too much monkey business", den gamla Berry-låten. Texthäfte saknades så man fick lyssna in sig på originalet och göra vad man kunde. Det blev en säregen upplevelse på en engelska som var någonstans mellan konstig och obegriplig. Försök själv förstå…

http://open.spotify.com/track/066MEKkB7JvP38PHVgwaZt

Denna språkliga härdsmälta hindrade emellertid inte att låten hamnade på Tio i topp. Och svänget var det ju inget fel på.

Gruppen fortsatte sin tradition med ständiga byten av medlemmar, kanske som ett resultat av ett maniskt turnerande och, säger en del, lika maniskt festande. 1966 samlade ihop sig och fick sin andra listplacering med en betydligt bättre producerad singel. Och med texthäfte. Här kommer den med originalknaster och allt:

http://www.youtube.com/watch?v=zg1a1xkTXCE

Det maniska turnerandet fortsatte till nyårsafton 1968 då bandet upplöstes.

Tommy Rander, bandets obestridlige frontman, fortsatte senare med musik och drog politiskt åt vänster. Var med och startade tidningen Musikens Makt och skivbolaget Nacksving i Göteborg. Därefter svängde det mot idrott, både som radio- och TV-producent och som ledare i speedwaylaget kaparna från Göteborg.

Jämfört med Tages var Shakers en eller ett par divisioner under. Men som live-band kunde dom konkurrera med sin energi.

Jag vet, ty jag var där.

Lars

 

    

 

Kommentarer
Postat av: Peter Friberg

Undertiteln är "Tages, Cue och jag och Du" vilket säger ALLT för oss som - i likhet med Lars - hade förmånen att få växa upp i Göteborg vid denna tid. Dock är det en "bibel" för alla som har ett intresse för 60-talsmusik över huvud taget.

2014-03-30 @ 14:32:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0