perolarssextiotal

När vi startade bloggen för drygt fyra år sedan sa Lars: Vi kommer aldrig få slut på ämnen, det finns hur mycket som helst att skriva om. Det lät oändligt på något sätt. Men när man gång på gång kommer på grupper som man haft som lite av favoriter och som vi INTE skrivit om på över 200 inlägg förstår man att Lars hade en poäng.

Det var 1966 vi först hörde talas om ett gäng som hade ovanligheten att INTE komma från England, USA eller Sverige. Det hördes ju direkt på namnet: Los Bravos. Ett namn som signalerade vad det handlade om, ”de duktiga”. Kaxigt.

Låten var det ju inget fel på. Har inte hittat den på någon av de massvis av samlingsskivor som kommit med 60-tals musik, vilket är märkligt, minst sagt. Så låt oss öppna direkt ´med en länk och minnas en riktig pärla (kolla gärna en scenstil som känns, hrrm, daterad!):

http://www.youtube.com/watch?v=aGeFf_rIAVQ

Den tuffa och skarpa sopranen tillhörde Mike Kogel, en tysk i en annars spansk grupp. Låten kom 2a i England och 4a i USA. På Tio-i-Topplistan kom den faktiskt inte in trots två försök. Konstigt.

Los Bravos skulle kunna sägas vara en av de många som bara hade en hit men jag vill inte se det så. Uppföljaren I Don´t Care nådde topp-20 i England. OK, inte så märkvärdigt och låten var inte så mycket att hänga i julgranen.

Men vi som inte bara brydde oss om listor utan ville ha mer av de grupper vi gillade kunde glädja oss åt ett par pärlor till singlar. Dessa kom visserligen långt ner på listorna men stannade i mitt hjärta

http://www.youtube.com/watch?v=IU8wOaCmkmE

 http://www.youtube.com/watch?v=TF53jnfI-D4 

Men Los Bravos hade inte bara några härliga singellåtar. De släppte också ett par LP. 1968 kom en som numera är ganska svårhittad men den utmärkta affären Open Mind i Uppsala hade den och jag kunde glömma att jag någon gång för länge sedan hade varit snål och sålt en platta med flera pärlor. Här ett par exempel:

 http://www.youtube.com/watch?v=38RGPdcVzdo 

http://www.youtube.com/watch?v=kxSqf2jyiz0

I dag får inte Los Bravos plats i några lexikon eller presentationer av rockhistoria. Konkurrensen är för stor för att en kvintett med en läcker sångare och några topplåtar ska minnas. Tur att denna blogg finns, eller hur?!

Per