perolarssextiotal

Vi som var barn på femtiotalet och ungdomar på sextiotalet lärde oss uppskatta vilken frihet ett fordon gav. Fordon var vare sig billiga eller sjävklara så cykeln och moppen blev hett efterlängtade och när de väl kom så innebar de helt nya livsvillkor. Undra på att Mascots hyllade just cykeln.

http://www.youtube.com/watch?v=pSw7qND1ABU

Fast tuffast var förstås det motordrivna fordonet.Den begagnade moppen jag fick och den aldrig förverkligade drömmen om en Silverpil eller en vespa Popolino. Och drömmen om både Brigitte Bardot och en HD. Ingen av dessa förvrkligades heller.Trots den ekonomiska uppsvinget förblev drömmarna drömmar. Inte ens en liten Honda blev verklighet. Men kolla koreografin och körglädjen i detta klipp!

http://www.youtube.com/watch?v=WqKi_9p1zks 

Och i takt med att man blev äldre så fick drömmarna så att säga fyra hjul. En ännu mer ouppåerlig drömm, särskilt som dom låtar man hörde verkligen inte handlade om småbilar.

http://www.youtube.com/watch?v=gZxIsaDae7M 

Men jag hade en kompis, vars föräldrar var en smula välbeställda. Han fick efter att han klarat sitt körkort en PV. En vit. Gissa om vi enklare själar var avundsjuka. Och baktalade vår kompis och menade att han fått en gubb-bil och inte alls en flickmagnet som Cadillac som Hep Stars sjöng om eller, ja du vet. Och så fel vi hade, förstås. Dom snyggaste och coolaste brudarna satt förstås i hans PV medan vi surt bligade över moppestyrena. Och ändå visste vi inte att det fanns låtar om PV:n också. Tur var väl det... Då hade vi väl dött av avundsjuka. Men du visste nog inte det heller?

http://www.youtube.com/watch?v=XilimX6Fn2M

Lars