perolarssextiotal

På denna blogg har jag tidigare (se arkivet februari 2010) förklarat min kärlek till the Searchers, Liverpoolkvartetten som självaste John Lennon hade som sin favorit bland alla band i stan. Under åren 1963-65 förgyllde dom topplistona med låtar varav några än i dag kan räknas bland decenniets största stunder.

Nu hyllas gruppen i en box med 4 cd med titeln Heart in their Eyes, med den passande underrubriken "Celebrating 50 years of harmony & jangle". Det var 1962 som ledaren lämnade Johnny Sandon & The Searchers och de fyra kompmusikerna bestämde sig för att fortsätta på egen hand.

Från början spelade Searchers ofta en tuff rockmusik som jämfört med vad Beatles åstadkom inte känns så där  riktigt tipptopp men genombrottet Sweets For My Sweet är kalas liksom Love Potion nr 9 som senare blev gruppens största hit i USA. 

Då var det Tony Jackson som stod för det mesta av sången. Men han fick stå åt sidan för Mike Pinder när gruppen gjorde Needles & Pins. Med den sattes det sound som blev gruppens kännemärke. Där fanns just den mjuka harmonin och det som det engelska språket uttrycker så snyggt i ordet "jangle", alltså de skönt klingande 12strängade gitarrerna, ett sound som Searchers lyfte fram även om The Byrds senare göra det ännu mer framträdande.

Sedan kom pärlorna på rad: Don´t Throw your Love Away. Someday we´re Gonna Love again, When you Walk in  the Room, What Have they Done to the Rain. etc etc.

Att karriären kom att bli mycket mer än det demonstreras väl i boxen som med 116 låtar ger en översikt så fullständig man någonsin begära. Den börjar med 4 tidiga demoinspelningar och 4 liveupptagningar från Hamburg som för längesedan gavs ut på en svåråtkomlig LP. Därefter följer en generös genomgång av gruppens singlar med så gott som alla baksidor och merparten av låtarna från de fem LP man gjorde under storhetsåren. På resan får vi också ett par radiointervjuer och Tony Jacksons och Chris Curtis sololåtar för skivbolaget Pye. Jacksons You Beat me to the Punch är en pärla jag hade missat.

Boxen slutar inte där gruppens popularitet fadade ut. Singlarna från resten av sextiotalet är med och CD4 börjar 1971 med Desdemona och slutar med ett par live-låtar från 00-talet. I ärlighetens namn ska medges att mycket på den CDn känns lite blekt utan sextiotalets särskilda sound men flera pärlor som 1980 år Love´s Melody visar att The Searchers trots allt ändå var Searchers även då.

Det är klart att en gammal beundrare hittar detaljer, men just detaljer, att invända mot. Det känns lite fel att de två första LP-skivorna blivit bättre företrädda än de tre bättre som kom sedan. Jag saknar till exempel Goodnight Baby från bästa LPn Sound of. Mer ett påpekande än invändning är att man hade kunnat överraska mer med låtar från BBC (2004 kom en dubbel med bl a en fin version av Blowing in the Wind) eller varför inte låtar från de svenska radioinspelningarna som gavs ut 2001. Versionen av Memphis Tennessee är inte dum.

Men sådana invändningar om vad som inte finns blir fjuttiga mot vad som finns. Det som främst glädjer mig är boxens ambition att vara heltäckande och det ambitiösa häftet med massor av bilder och skivomslag. Här finns den obligatoriska - och välskrivna - genomgången av karriären men också en text från en sentida fan som berättar har han följt gruppen de senaste 25 åren (Jo, The Searchers spelar fortfarande med John McNally och Frank Allen om du inte trodde det).

Häftet inleds av skribentlegenden Jon Savage. Hans rubrik "The heavenly sound" kunde varit rubrik för boxen som sådan.

Vi avslutar med ett par låtar. Först Jacksons överraskning

http://www.youtube.com/watch?v=SwNNdaTD4B4

Så tar vi 1980 års fina Loves Melody:

http://www.youtube.com/watch?v=3H5gZIfjsQk

Sist så klart Seachers på topp 1964:

http://www.youtube.com/watch?v=vIhgTawmVtE

Per