Tio bästa låtarna från sextiotalet – del 4

Den femte oktober 1963 landade låten på Tio i topp. Märkligt nog inleddes tiden på listan bara med en femteplats och de närmaste veckorna åkte den berg och dalbana innan den slutligen nådde förstaplatsen den nionde november. Där låg den kvar tills den knuffades ner till andra plats den 14 december av ”Diggety Doggety” med Streaplers (som är en riktigt skitlåt!). Ordningen återställdes emellertid redan veckan därpå. Där låg den kvar som etta tills den definitivt petades ner av ”I want to hold your hand”. Det handlar förstås därmed om ”She loves you” med The Beatles.

Beatles dominerar förstås en hel del statistik från Tio i topp: flest låtar på listan (35), flest ettor (18) flest veckor med en låt på listan (259) o.s.v. Och många, kanske de flesta, blev förstås klassiker.

Det är förstås nästan omöjligt att prata om Beatles ”bästa låt” eftersom de utvecklades så mycket och kom därmed att representera så olika stilar så ska man prata om bästa Beatleslåt så får man nästa avgränsa sig tidsmässigt eller på annat sätt. Ändå placerar jag ”She loves you” på min lista över bästa låtar från sextiotalet. Jag har bestämt mig för att bara låta en grupp representeras av en låt. Och då blir det just ”She loves you”.

Låten är något så ovanligt som ett direkt och samtidigt samarbete mellan John och Paul. Låten skrevs ansikte mot ansikte på ett hotellrum i Newcastle den 26 juni 1963 efter en spelning på The Majestic balloom. Deras vanliga sätt att arbeta var ju annars att de skrev på eget håll och sedan tog det halvärdiga materialet till den andre för finslipning.

”She loves you” blev det definitiva genombrottet för gruppen. Först i England (och Europa) där låten slog nästan omedelbart efter utgivningen den 23 augusti 1963. I USA var entusiasmen lägre och de hade till och med svårt att finna ett bolag som var villigt att ge ut singeln. Det var inte förrän den kände TV-profilen Jack Parr visade en film med gruppen som låten slog och blev inledningen på ”Beatlemania”. Det är fortfarande den singel som av alla Beatles singlar har sålts bäst!

Det är svårt att i ord beskriva vad som är bra i en låt. Särskilt Beatles låtar efter som de så ofta byggde på stämningar snarare än ackordföljder. Just här tycker jag att man kan framhålla – förutom den kriminellt skickliga hooken yeah, yeah – det direkta tilltalet. De sjunger inte om sin egen relation till en flicka utan vänder sig direkt till dig som lyssnare och gör dig till deltagare i ett samtal. Smart grepp, som återfinns i en del andra av deras låtar, till exempel ”Do you want to know a secret”.

Sammantaget blir ”She loves you” mitt val till min privata, definitiva, topplista från sextiotalet. Valet var faktisk lättare än jag trodde det skulle bli.

Så nu har jag “The Locomotion”, “A whiter shade of pale”, “You really got me” och “She loves you” på min lista. Känns riktigt bra - four down and six to go!

Den lilla frisyrskakningen vid ”…oooo…” var Johns idé. De övriga gruppmedlemmarna var inte entusiastiska när han föreslog den men efter att ha testat den på levande publik som blev den kvar. Och att den uppskattades framgår ju med all önskvärd tydlighet av nedanstående klipp… 

http://www.youtube.com/watch?v=QoF-7VMMihA

Lars

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Per

I mina föredrag om rockhistoria, brukar jag analysera denna låts storhet. Sången som pendlar mellan en,två och tre stämmor, Georges eleganta inpass, Johns drivande kompgitarr och kanske framförallt spelglädjen som passar den härliga texten ("grabben, du har halva inne"!) gör detta till Beatles ungefär näst bästa låt/Per

2011-11-26 @ 12:03:26
Postat av: Anders G

Klockrent Lars. Instämmer til 110 %. Den låten (som jag hörde på Radio Syd första gången i september) ändrade mitt liv och så här 48 år senare är den fortfarande lika bra

2011-11-26 @ 16:47:48
Postat av: Lars

Anders. Ändra livet är stora ord men jag håller med dej. Den och "The times they´re a´changin´" var sådana låtar.

2011-11-26 @ 21:32:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0