perolarssextiotal

Ingen platta är väl så genomanalyserad, diskuterad och så höjd till skyarna som Pepper. Nästan mytisk och definitiv kultstatus. Men, slog det mig – varför hör man så sällan (några undantag finns förstås) låtar från detta så hyllade mästerverk spelas i radio? Jag har inget vetenskapligt stöd för mitt påstående, men visst hör man väl några av de tidigaste låtarna tillsammans med ett urval ur Revolver och Rubber soul oftare? Jämför “A hard days night” och “Help” med “I´m fixinga hole” eller “She´s leaving home”. Sedan slog det mig (det var ett väldigt slående!) att jag själv inte heller spelar Pepper så ofta. De Beatlesalbum som snurrar oftast här hemma är nog nämnda Revolver, Rubber soul och Beatles for sale (jo, faktiskt). Så jag tog mig för att förra fredagen före middagen sätta mig i bekväma soffhörnet tillsammans med en liten whisky (Tullamore dew – irländsk ska den vara) och lyssnade aktivt igenom plattan. Är den lika bra som sitt rykte, frågade jag mig? Här är mitt mycket personliga svar.

1.     Sgt. Peppers Lonley Hearts Club Band.

Smart och läcker som en slags ouvertyr till plattan. Det känns emellertid som att jag aldrig fått höra hela låten, bara introt och avslutningen i reprisen. Beatles försök att skapa en alter ego-grupp. Jag gillar den, fast den är en bagatell. Läcker vass gitarr.

 http://www.youtube.com/watch?v=xoJGDC10lZw

 2.     With a little help from my friends.

Djupanalyseras ofta. Handlar den om goda vänner eller om de piller som tidvis kom att bli en del av Beatlarnas vardag? Det räcker väl med att det är en catchy låt, fantastiskt tolkad av Ringo. Av de låtar Ringo sjöng in för Beatles var ingen riktigt dålig med hans förutsättningar. Tillhör de låtar som fortfarande spelas i radio. Och det är bra det.

 http://www.youtube.com/watch?v=jBDF04fQKtQ

 3.     Lucy in the sky with diamonds.

Var inspirationen LSD eller en barnteckning av Julian? Spela roll! Låten är rörig och överproducerad och betydligt sämre än sitt rykte. Här skulle jag gärna sett Strawberry fields.

 http://www.youtube.com/watch?v=A7F2X3rSSCU

 4.     Gettin better

Jag fattar inte den låten. Den är bara irriterande. Men den hänger väl ihop med den ursprungliga idén om en LP om ungdomstiden i Liverpool.

 http://www.youtube.com/watch?v=lRL00smhmc4

 5.     Fixing a hole

En av plattans riktiga pärlor, ryktesvis inspirerad av Paul´s reparationer på sin skotska herrgård. Pauls förmåga att hitta det sköra och lite vemodiga utan att halka ner i det sliskiga diket är i hans bästa stunder oöverträffad. Det här är en sådan stund. Tyvärr bortglömd tillsammans med andra låtar av samma karaktär, som ”Blackbird”.

http://www.youtube.com/watch?v=E_DuHFjqBFI

 6.     She´s leaving home

Detta är tydligen en låt som skall lyssnas från soffhörnet med en liten whiskey (det går lika bra med ett alkoholfritt alternativ). Har hört den otaliga gånger, utan att tycka den var något särskilt, men märkte nu hur viktig texten är och hur väl den stämmer överens med den lite vemodiga, snudd på bittra texten. Bitterljuv, kanske? Lite socialrealism i Kinks anda. Mycket bra.

 http://www.youtube.com/watch?v=-lG3nXyI41M

 7.     Being for the benefit of mr Kite

Ett helt batteri med munspel: George, Neil Aspinall och Mal Evans. Faktiskt en av de få låtar som sådär rakt av följer det tänkta (?) temat, det där med vadudeville- och pirtraditionen från Beatlarnas uppväxt. John hittade i en antikvitetsaffär en cirkusaffisch från 1843 i Rochdale som bitvis nästan ordagrant återges i texten. Man skulle vilja veta mer om mr Kite. Bra låt som borde kunna spelas oftare.

 http://www.youtube.com/watch?v=cvz99z8V3zI  

 8.     Within you without you

Låten sticker ut på flera sätt. Ingen socialrealism här, minsann. George går tydligt egna vägar och fjärmar sig alltmer från den ”klassiska” Beatles-traditionen. Och hänger den alls ihop med albumets koncept? Knappast. Många har sågat den på grund av den pretentiösa föreläsning som G. håller, men den är väl bara typisk för den musikaliska och filosofiska väg G. valde. Tablan i förgrunden är skickligt placerad.

 http://www.youtube.com/watch?v=p4G2RlBKbrM

 9.     When I´m sixtyfour

Är detta den låt som överlevt bäst i den meningen att den fortfarande är den mest spelade? Står i stark kontrast till den föregående, som trots sitt föreläsarformat ändå framstår som ganska inåtvänd. 64´ är lättsam och knyter kanske an till vaudeville-temat med sin humoristiska och lättsamma ton. Detta är Paul´s hantverk i den lättsamma genren när det är som bäst.

 http://www.youtube.com/watch?v=h3chFhCP5mQ

 10.  Lovely Rita

Ett av plattans svagare nummer också vid en koncentrerad genomlyssning. Lär ha sitt ursprung i Paul´s konfrontation med en parkeringsvakt vid namn Meta Davies. Kul kanske om man vi höra hela gruppen spela på kam(!). Men vill man..?

 http://www.youtube.com/watch?v=l87Vvb7JcDU

 11.  Good morning, good morning

Lennon har själv avfärdat denna låt som skräp, och jag håller med honom. Lär vara en sur kommentar till Paul´s livsbejakande ”Good day sunshine”. Argsint morgonhälsning. Ersätts med Penny lane?

 http://www.youtube.com/watch?v=wmOecBHVhLg

 12.  Sgt. Peppers Lonley Hearts Club Band

Tillbaka igen. Jag har funderat på varför denna inramande repris ligger före A day in life och liksom stänger ute den från Pepper-temat? Finns säkert nån tanke.

 13.  A day in life

Mästerverket! Kanske höjdpunkten i Beatles skapande, i min värld. Historien om Tara Browne´s död, Lennons medverkan i filmen ” How we won the war”, referenserna till cannabisrökning och kommentarerna till den dåliga väghållningen i Blackpool (!) inramat av en galen symfoniorkester är lika otrolig som makalös. Jag skulle kunna skriva mycket om denna låt men nöjer mig med att lämna ett par udda kommentarer. Om du lyssnar noga till fadeouten i slutet så kan du höra ventilationsfläktarna i studion surra svagt. Låten avslutas med en ton som ligger för högt för det mänskliga örat. Paul kommenterade detta med att ”Beatles hade ju aldrig skrivit något för hundar”.

 http://www.youtube.com/watch?v=16UDKzGA1xs

 Sammantaget då. Tja, jag har alltid undrat vad det kunnat bli om man fått hålla fast vid det ursprungliga temat om Beatlarnas uppväxt i Liverpool? Med ”Penny lane” och ”Strawberry fields” som juveler i kronan. Ännu större tror jag, men ändå – en makalös LP.

Ska spela den oftare nu.

Lars