Duell - Bästa låt från Tio i topp 1961
1961 års tio i topp-lista erbjöd redan då en hel del bra musik, även om det som skulle bli klassiker inte var så många. I min värld är höjdpunkten på det första årets lista förstås ”Hit the road, Jack” med Ray Charles. Skriven och först inspelad av Percy Mayfield Percy Mayfield – Hit The Road Jack fick den sitt stora publika genombrott med Ray Charles´ mäktiga arrangemang. Låten är tillägnad Jack Kerouac, du vet han med romanen ”On the road” från 1957. Självklart landade Ray med låten också på Billboard-listan.
Ray´s musik var i alla avseenden bred. Han blandade friskt ur blues-, country-, soul- och gospellådorna och nådde tidigt över rasgränserna. Jag tycker också att man kan höra den inspiration han gav Motown-artisterna i mycket av hans musik. Ray´s varma stämma och de extremt säkert producerade plattorna gjorde många av hans inspelningar till klassiker i ordets rätta bemärkelse. Tillsammans med ”Georgia on my mind” och ”What´d I say” så är ”Hit the road, jack” kanske hans främsta. Och så tidigt som 1961 fanns alltså detta fullgångna mästerverk på listan och ställde förstås mycket av den käcka popen från samma år i skuggan.
1961 års tio i topplista ägdes av Ray, God bless his memory!
http://www.youtube.com/watch?v=Q8Tiz6INF7I
Lars
Hmm, han kan vara ganska så svår att möta, den gode Lars! Ibland väljer han duellarenor som är svåra att hantera för bortalaget.
Tio-i-topp startade den 14 oktober 1961 så det året hann bara 27 låtar vara med på listan. Läsaren av denna blogg vet säkert att Eddie Hodges toppade första listan med I´m gonna knock on your door och att Anita Lindbliom var förste svensk att toppa med Sånt är livet den 25 nov. Första listan hade också svenska låtar med Lill-Babs, Siw Malmkvist och Violents klassiska Alpens ros. Alla tre åkte ut efter en vecka.
Hade närapå tänkt att ta Violents som min favorit (vem kan inte älska det gitarrsoundet??) men det blir lite väl mycket David (utan slangbella!) mot Goliat. Ray Charles är onekligen en av de stora och Lars låtval en av hans bästa från en lång karriär.
Nej, jag möter Ray Charles lite väl seriösa ansats med en låt som jag nämnt förut i ett blogginlägg. Låten som med en underbar glimt i ögat ironiserade med alla de fåniga texter som förekom i sextiotalets början. En låt vars trallvänliga melodi helt enkelt inte går att ogilla och som lämnar kvar ett leende på läpparna långt efter att den klingat ut:
The Viscounts – Who Put The Bomp (In The Bomp Bomp Bomp)
Per
Nej, för sjutton gubbar! Inte tror jag på att Hit the road Jack skulle ha det minsta att göra med Jack Kerouac. Varför skulle en socialt medveten mörkhyad man skriva om en vit halvluffares äventyr, när halva Mississippi fått fötter något tiotal år tidigare och tagit sig norröver mot arbete, ny framtid och dessutom befanns sig mitt i ett kulturellt äventyr? Nej, det där tror jag inte på.
Intressant sida, dock. Tycker mig känna igen en av bloggarna såsom varande förflyktad norrlänning.
Var har du hittat uppgiften att en av soulmusikens största, Mayfield, skulle behövt en vit halvluffare som förebild för låten Hit the road Jack? Jack är ju ett vanligt tillnamn när man inte vet, eller inte vill uttala, ett namn på någon person. Ungefär som att kalla någon Svenne här på hemmaplan.
"Tycker mig känne igen en av bloggarna såsom varande förflyktad norrlänning"
Så sant, jag skrev i VK åren 1966 - 99. Kan jag på ngt sätt känne igen dig??
Per
"Tycker mig känne igen en av bloggarna såsom varande förflyktad norrlänning"
Så sant, jag skrev i VK åren 1966 - 99. Kan jag på ngt sätt känna igen dig??
Per
Hej Presley
Just nu kommer jag inte ihåg var jag läste uppgiften. Får se om jag kan forska lite och återkomma.Just nu hittar jag bara en referens på Wikipedia (som ju förvisso inte är något sanningsvittne).
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hit_the_Road_Jack
Annars tror jag inte att man skall underskatta den dynamik som beat-generationens pionjärer skapade. Och redan 1961 hade de kulturella intrycken börjat bli rasöverskrivande, så en omöjlighet är det nog inte.
