....men kaffe med bullar gör mig glad.
Drogerna kom att spela en stor roll för musiken på sextiotalet. På gott och ont. Några namn är väl det enda behövs för att visa på den tragik som följde i narkotikans spår – Janis Joplin, Jimi Hendrix, Jim Morrison, ja, du vet…
Men för andra var narkotikan, särskilt LSD, en kreativ och sinnesvidgande metod i musikskapandet. John Lennon nekade väl inte till att LSD-rus i kombination med hans talang gav upphov till mycket bra musik.
Men mest var det elände. Följ med på en musikalisk resa genom en kallsvettig väntan på en efterlängtad langare, genom heroinrusets tillfälliga lindring och tillbaka ut i avtändningens helvete – cold turkey.
Ingen har väl beskrivit suget efter en sil så väl som Lou Reed i Velvet underground i ”Waiting for my man”. Låten kom på deras debutalbum ”Velvet underground and Nico” 1967. Bara genom att lyssna får man stressad hjärtklappning och blir lite kallsvettig och darrig och förstår verkligen hur starkt suget kan vara. Kommer langaren inte nån gång!?
The Velvet Underground – I'm Waiting For The Man - Chorus
Lou Reed är inte bara bra på att beskriva eländet innan han får sin fix utan kan också beskriva lättnaden I det följande ruset. På samma album. Låten heter helt enkelt ”Heroin”. I inledningen slår hjärtat lugnare. Allt börjar behagligare, men det blir visst en dålig tripp…
The Velvet Underground – Heroin - Album Version (Stereo)
Men allt ska betalas. Och priset för heroinbruk är ofrånkomligen avtändningen, det som kallas Cold turkey. Den kallsvettiga, knottriga huden man får vid avtändning påminner tydligen om kallt kalkonskinn?
John Lennon vet allt om Cold turkey. Been there, done that. Och han kan beskriva det på ett sätt som gör det lätt att avstå experimenterande på detta område.
John Lennon – Cold Turkey (Single Version)
Bättre då ta en kanelbulle och en kopp kaffe.
Lars
