perolarssextiotal

Efter ett år med bloggen känns det som att det är dags att fresta läsaren med den givna genomgången: 60-talets bästa låtar. Ni kan köpa samlingar med 60-tal i vilken Konsum-butik som helst, några är riktigt bra men den bästa är ju den man gör själv.

Från mig kommer ni att få TVÅ listor. Här följer min lista med de 40 bästa låtarna. Då har jag i begreppet ”bäst” lagt in hänsyn till att låten gärna får vara klassisk, dvs ”speglat, definierat och format sin tid”, för att låna definitionen ur boken ”1000 svenska klassiker” som jag kommenterade häromveckan. ”Stora” låtar är kanske ett bättre ord. Det betyder att ni känner igen kanske alla av låtarna nedan men jag struntar i om ni tycker det är enkla val – detta är de bästa låtarna helt enkelt.

Men det finns ju låtar för vilka ens hjärta klappar lite extra som inte är ”stora”. Detta gör att jag kommer med en mer personlig lista, mina mer egna favoriter. Den kommer i nästa inlägg.

Precis som alltid på bloggen skriver vi självständigt, Lars har inget med dessa listor att göra. Tänk inte så mycket på låtordningen, den är inte genomtänkt för att passa på en skiva. Den går lite efter årtal och musikstilar. Jag har bestämt mig för att bara ta med en låt per artist för att få spridning. Håll till godo!

The Shirelles: We you still love me tomorrow
Första listettan från paret Goffin-King, ett av flera par som skrev låtar på löpande band i New York. Shirelles var störst av flera tjejgrupper och texten ovanlig för sin tid då den så mer realistisk på kärlek. Beatles gjorde deras baksida Boys

Ronettes: Be my baby
Producenten Phil Spectors blev med sitt unika sound stjärna på egen hand. Detta är hans största stund. Kan en poplåt bli mer perfekt? Knappast.

Lesley Gore: It´s my party
Det tidiga sextiotalets tjejschlagerpop hade många svåremotståndliga stunder. Den här är bara bäst med den ultimata tjejtonårstexten. Killen hade ju fallit för en annan tjej på hennes eget party! Illa.

Cliff Richard: The Young ones
“Young dreams should be dreamed together”. Aldrig lät popen före Beatles mer rar och mysig.

The Shadows: Wonderful land
Apache är en mer klassisk låt men den här är bättre. Rockens nationalsång är ett bra epitet. Stolt, rak och monumentalt vacker. 9 veckor etta i England. 

Spotnicks: Amapola
Göteborgarna blev vår första musikexport och rymdräkterna var unika scenkläder långt innan ordet image uttalades. De hade andra hits i England men det var den här som bäst definierade deras unika sound.

The Shanes: Gunfight saloon
Den definitiva tonårspojkrumslåten. Visst är produktionen lite amatörmässig men låtens melodi och känsla är svårslagen.

Beatles: She loves you
Att dom största ska med på listan är självklart. Men med vilken låt? Flera passar för att vara deras bästa men jag väljer 3 x Yeah! Ingen låt har någonsin varit mera positiv. Merseybeat som allra, allra bäst.

The Hollies: I´m Alive
Låten som på knappa tre minuter definierar ALLT som sextiotalspopen stod för: Ungdomlig glädje och energi. Piskande trumintro, attackerande gitarrer med vibratosound, snygg stämsång och texten om killen som äntligen LEVER därför att han har, ni gissar rätt, träffat HENNE.

Roy Orbison: Oh pretty woman
Decenniets bästa röst måste ju vara med på listan och av många bra är detta hans bästa.

Kinks: You really got me
Två tuffa powerchord nämns allt oftare som en av hårdrockens grunder

The Byrds: Turn! Turn! Turn!
Fusionen av pop och folk gav en helt ny genre och den 12-strängade gitarren ett helt nytt sound. Även stämsången blev ett viktigt föredöme. Mr Tambourine Man må vara klassikern, men den här är bättre.

Bob Dylan: Like a Rolling Stone
Bobbens egen fusion nämns numera som en av de bästa låtarna överhuvudtaget och i amerikaners ögon är den själva början på det musikaliska begreppet “rockmusik”.

Simon & Garfunkel: The Sound of Silence
Också en låt som kan kännas som ett enkelt val. Men lyssna på den koncentrerat och du inser hur bra den verkligen är.

Rolling Stones: (I can´t get no) Satisfaction
Det mest klassiska riffet av alla och 45 år senare fortfarande signaturlåt för bandet som visar att rocken är odödlig, även rent fysikt.

Rightous Brothers: You´ve lost that loving feeling
Phil Spectors produktion igen. Den är ju bara så totalt överväldigande mäktigt bra!

Walker Brothers: The sun ain´t gonna shine anymore
Nej, på en skiva skulle dessa låtar inte ligga efter varandra. Den här är ju precis lika mäktigt bra!

The Who: My generation
Så hade aldrig en sångröst låtit och gitarr och trummor slamrat. Dessutom ett bassolo. ”I hope I die before I get old”, så glada vi är för att du fick fel, Pete.

Lovin Spoonful: You did´nt have to be so nice
John Sebastians snälla röst och skira autoharpa är huvudingredienser i denna vackra och fulländade popballad.

Pretty Things: Road Runner
OK, kanske inte ett så seriöst val men listan har så mycket snäll pop så jag måste få med detta oemotståndliga rivjärn som bara var ett LP-spår.

Temptations: My Girl
Motowns största ballad. Smokey Robinsons (text o musik) största stund.

Martha Reeves & the Vandellas: Dancing in the Street
Motowns förnämaste uptempolåt med bolagets bästa tjejröst. Bara antalet covers räcker för klassikerstatus.

Smokey Robinson & the Miracles: The Tracks of my Tears
Nej, jag kunde bara inte låta bli att ta med denna ljuva pärla. Smokey kunde få till texter och vilken röst!

Four Tops: Bernadette
Motown får med fyra låtar på listan. Levi Stubbs ägde en mäktig stämma och bara basspelet  av James Jamerson räcker för att låten ska vara med.

Aretha Franklin: Respect
60-talssoulens STORA låt som visar att Aretha nog är den bästa sångerskan av alla

Wilson Picket: In the Midnight hour
Manlig soulkollega måste med och valet är enkelt: Picket sjöng råast av alla och låten har ju världens drag.

Dusty Springfield: You don´t have to say you love me
Italiensk schlager blir stark soulpop när den sjungs av Englands utan snack bästa sångerska

Mamas and Papas: California Dreaming
Den här signaturmelodin till the summer of love 1967 är verkligen en låt som håller.

Jefferson Airplane: Somebody to love
“Kontrollerad desperation” sa någon om Grace Slicks intensiva röst. Det var den och det flummiga gitarrspelet som gjorde gruppen till västkustens klart bästa.

Janis Joplin: Cry baby
OK det är kanske inte låten utan mer artisten som motiverar närvaron. En bästalista från 60-talet utan Janis Joplin blir ju fel, det fattar ni. Hennes energi och känsla var enastående.

James Brown: It’s a mans world
I grunden samma motiv här, artisten bara måste med. JB gjorde mycket underbar tungfunk men den här krämiga balladen tar platsen.

The Doors: Light my fire
Jim Morrisons demoniska röst signalerade ett ALLVAR man inte hört förr. Pop/rockmusiken mognade snabbt och Doors breddade känsloregistret ner mot mörkret..

Beach Boys: Good Vibrations
LP-mästerverket Pet Sounds hade banat vägen mot en mer komplicerad, “vuxen” pop som ändå hade en ungdomlig fräschör. Brian Wilson och gruppen jobbade i månader för att få till dessa perfekta minuter. En låt som förblir lika häpnadsväckande stor varje gång man hör den.

Procul Harum: Whiter Shade of Pale
Orgelriffet må vara stulet från Bach men är musikhistoriens snyggaste hursomhelst. Härlig sångröst och läckert flummig text.

The Band: The Weight
Det är rösten som fångar lyssnaren. Men även melodin i denna dylaninspirerade folksångsballad fängslar.

Creedence Clearwater revivial: Proud Mary
När decenniet närmade sig slutet hade musiken utvecklats så mycket att det var läge för en återblick. Tom Fogertys mannar återvände till den klassiska rock´n rollen med två gitarrer, bas och trummor utan krusiduller.

Elvis Presley: Suspicious minds
Nej 60-talet var inte kungens årtionde men hans come-back på slutet var rejäl och många ser denna som hans allra bästa. Jag ryser varje gång när jag kollar in sången.

David Bowie: Space Oddity
Jodå, detta är en låt från 1969, inte en sjuttiotalslåt. Otroligt snyggt arr och uppbyggnad av en annorlunda hitlåt.

Mascots: Words enough to tell you
De svenska bidragen från vår egen popbandsvåg får komma sist. Mascots gjorde den bästa egna kompositionen i den tid när alla ville låta som Beatles.

Tages: Treat her like a lady
Och Tages gjorde den bästa svenska låten överhuvudtaget. Ett arrangemang som fortfarande låter fräscht och rätt.

40 låtar fick det bli, skivorna på Konsum har ofta fler. Ni kan knappast annat än hålla med, annars är du välkommen att klicka på kommentarslänken här nere och skriva!

Per