perolarssextiotal

Egentligen började det för rätt många år sedan. Både Per och jag gjorde ett par serier inslag om sextiotalsmusik i radio Uppland och kom så småningom i kontakt med varandra. Lite senare blev vi, tillsammans och var för sig, DJ:s på samma tema på en pub och på andra evenemang här i Uppsala. När puben gick i konkurs (något direkt samband mellan detta och vår medverkan har inte kunnat fastsällas) gick det en tid utan gemensamt projekt. Vi gick tillsammans på en del konserter men samarbetet låg i träda. Men vi trivdes för bra med varandra för att inte göra saker tillsammans, så en majdag 2009 bestämde vi oss över en pilsner för att blogga tillsammans. Och nu är vi uppe i 100 inlägg! Det kanske vi inte trodde från början. Och det blir säkert 100 till. Minst. Så kul tycker vi det är. Och ämnet är ju outtömligt.

Det är alltid roligt att läsa Pers initierade och välskrivna inlägg och numera också spännande kommentarer. Vi sa från början att vi skulle öva oss lite i bloggandets konst innan vi gjorde våra verk alltför publika. Kanske det är dags nu? Efter 100 inlägg. Dags för lite marknadsföring kanske? Nåja, vi får se.

Hur skall man då börja det nya året och sluta det gamla? Såhär förstås…..

http://www.youtube.com/watch?v=hb2YSAVHmIE

Lars  

Tiden går fort när man har roligt och 100 blogginlägg är inte svårt att fixa när man är två om saken och håller på en stund. Ingen av oss har haft besvär med att hitta saker att skriva om. Sextiotalet bjuder inte bara på mysiga minnen från när vi var i tonåren utan också på en rik och fortfarande (i evighet!) inspirerande musikflora.

På den tiden gav den äldre generationens fnysanden en känsla av att musiken vi lyssnade på var en dagsslända. Mozart, Louis Armstrong, Frank Sinatra etc var "finare" på något sätt som man inte riktigt förstod, det skulle man göra när man blev vuxen. Men nu är vi "vuxna" sedan länge och Mozart är kanske inte så dum som man tyckte då men aldrig, ALDRIG i närheten av lika spännande och engagerande som det som förblir den ÄKTA favoritmusiken.

Lars och jag har misslyckats på en punkt: Ingen av oss förstår varför vår blogg inte kan nås via Google eller andra sökmotorer. I början gjorde inte det något, vi ville "träna" inför en begränsad krets av kompisar till vilka vi gav adressen. Men som Lars skriver ovan känner vi för att nå ut längre i cyperspace, inte bara ämnet som sådant utan även texterna - för att inte tala om de fina kommenterarer vi får - förtjänar en större publik. Om du som läser detta har ett tips för hur vi ska göra är vi tacksamma.

Jag lägger inte in någon låt - Lennon duger perfekt även för mig - utan avslutar med att tacka för att du läser och de kommentarer vi får. Häng med oss i nästa 100 inlägg!

Gott Nytt År från oss till dig som läser - 2011 blir säkert bra men inte musikaliskt som 1960-69!

Per