1962 (Per)
På årets allra första dag gick fyra ambitiösa ungdomar från Liverpool in i en skivstudio i London. De spelade in 15 låtar men fick nobben. Avvisandet nämns alltid i samband med "historiens största tabbar" men vi ska vara glada för det. De fyra var i maj i en annan studio tillsammans med George Martin som kom att få en stor del i musiken som gjorde The Beatles till historiens största. Att han tvingade gruppen peta Pete Best var en viktig faktor. Ringos storhet som trummis har diskuterats men han fick mest fanbrev och bidrog starkt med sin personlighet att göra The Beatles så speciella. Innan årets slut hade Love me Do kommit på top-Twenty och gruppen spelat in Please Please Me vilket fått Martin att ropa i studion: "Grattis grabbar ni har just spelat in er första nr one" - ett påstående som nästan stämde (den kom 2a i början av år 1963).
Årets första etta i England var annars den så underbart tidstypiska The Young Ones med Cliff och Shadows. Sällan har väl den oskuldfulla ungdomen hyllats så vackert med glittrande stråkar och Hank B Marvins gitarrt! Den gitarren kom f ö igen på nästa Englands-etta, Shadows Wonderful Land, min ultimata favoritlåt med en av de stora favoritgrupperna. Stolt och vacker, rockens nationalsång.
Ray Charles geniala blandning av soul och country triumferade också detta år. Greppet att en svart soulsångare spelar in två LP-skivor som hette "Modern Songs in County and Western" var genialiskt. I Can´t Stop Loving you blev stor hit. Elvis gjorde Return to Sender, låten jag ofta tänkte på senare när jag jobbade ett par år under studenten som lördagsbrevbärare. Låten handlar ju om hur flickvännen hela tiden skickar tillbaka breven, helt utan hänsyn till den stackars yrkesman som får extra att göra utan att postverket tjänar pengar! En kanonlåt hur som helst.
Från 1962 får vi inte heller glömma Phil Spector som nu slog stort med tjejgruppen Crystals och He´s a Rebel. Spector var den första att skapa ett helt eget sound i studion. Med massor av instrument gjorde han "små symfonier åt ungarna", allt elegant mixat i mono. Perfekta låtar i transistorapparaten. Inte så många stora hits men ett klassiskt sound.
Sextiotalet blev bara bättre!
Per
Årets första etta i England var annars den så underbart tidstypiska The Young Ones med Cliff och Shadows. Sällan har väl den oskuldfulla ungdomen hyllats så vackert med glittrande stråkar och Hank B Marvins gitarrt! Den gitarren kom f ö igen på nästa Englands-etta, Shadows Wonderful Land, min ultimata favoritlåt med en av de stora favoritgrupperna. Stolt och vacker, rockens nationalsång.
Ray Charles geniala blandning av soul och country triumferade också detta år. Greppet att en svart soulsångare spelar in två LP-skivor som hette "Modern Songs in County and Western" var genialiskt. I Can´t Stop Loving you blev stor hit. Elvis gjorde Return to Sender, låten jag ofta tänkte på senare när jag jobbade ett par år under studenten som lördagsbrevbärare. Låten handlar ju om hur flickvännen hela tiden skickar tillbaka breven, helt utan hänsyn till den stackars yrkesman som får extra att göra utan att postverket tjänar pengar! En kanonlåt hur som helst.
Från 1962 får vi inte heller glömma Phil Spector som nu slog stort med tjejgruppen Crystals och He´s a Rebel. Spector var den första att skapa ett helt eget sound i studion. Med massor av instrument gjorde han "små symfonier åt ungarna", allt elegant mixat i mono. Perfekta låtar i transistorapparaten. Inte så många stora hits men ett klassiskt sound.
Sextiotalet blev bara bättre!
Per
Kommentarer
Trackback
