perolarssextiotal

 

Som jag skrivit några gånger tidigare kom det flera verkligt spännande namn under sextiotalets sista år som lade grunden till rockens 70-tal. Ordet ”spännande” kan dock inte riktigt användas om Elton John. Han var – det är ett tag sedan man kunde skriva ”är” - en av de där trogna leverantörerna av säker hitmusik som inte varit utvecklande eller ens originell, den är liksom ”bara” bra.

 

Elton John föddes 1947 utanför London som Reginald Kenneth Dwight. Redan som treåring började han spela piano och föräldrarna uppmuntrade hans framträdanden på privata fester. 11 år gammal kom han in på Royal Academy of Arts. Elton spelade på gehör och imponerade storligen på läraren när han fick uppspelat ett Händelstycke som krävde fyra sidor noter och sedan spelade det ”som en grammofonskiva”.

 

Som 16-åring bildade han bandet Bluesology där Long John Baldry snart blev ledare. I bandet spelade en saxofonist, Elton Dean. Reginald lånade från dessa två till sitt eget artistnamn. 1967 började han skriva låtar tillsammans med textförfattaren Bernie Taupin. De skrev bl.a. en låt till Lulu för den engelska uttagningen till Eurovisionschlagern 1969. Han jobbade också som studiopianist och spelade samma år på The Hollies stora hit ’He Aint Heavy He's My Brother’. Den är så bra att jag länkar den här även om vi lite halkar utanför ämnet:

https://www.youtube.com/watch?v=z_Jx9nqnxOM

Elton började som en singer/songwriter med sina två första album. Men det stämmer inte riktigt eftersom han inte skrev sina egna texter. Första LP:n, Empty Sky, kom 1969. Med den andra, Elton John året därpå, kom det kommersiella genombrottet, samtidigt i USA och England. ’Border Song’ och ’Your Song’ är fina exempel på en kva­lificerad singer/songwriter. Lyssna och njut:

 

https://www.youtube.com/watch?v=13GD78Bmo8s

https://www.youtube.com/watch?v=4kVgrvOpf9A

 

Tredje LP:n Tumbleweed Connection (1971) hade ett tyngre rockkomp. Från och med den skivan gjorde han en personlig kombination av schlager, vispop och rock med lite soul- och gospelstuk. Den kombinationen blev ett slags prototyp för åtskilligt av den populärmusik som gjorts de senaste 45 åren. LPn har många bra spår men ingen låt riktigt sticker ut.

 

Med risk att gå kanske väl långt in på 70-talet går det inte att skriva om Elton utan att nämna att år 1973 släpptes två suveräna album. Först Don´t Shoot Me I'm Only the Piano Player med singelhiten ’Crocodile Rock’, som blev hans första etta på den amerikanska singellistan. Det skulle bli ytterligare sju. Låten är en verkligt gungande sak som gjordes i en oförglömlig version i The Muppet show när Elton gästade.

 

https://www.youtube.com/watch?v=Ji6qM1-NJ_0

 

Härligt att få se Animal i närbild! En favorittrummis som ni förstår. Detta att klä ut sig var inget konstigt för Elton. Ett tag runt 1973 hade han sådana kostymer att han kunde räknas till glamrockvågen. Han kunde vara klädd som Mozart eller Kalle Anka på scenen.

 

Sedan kom dubbel-LP:n Goodbye Yellow Brick Road. Hela 22 låtar med vida variationer i tempo och stil. Titellåten var en typisk mäktig Eltonballad.

 

https://www.youtube.com/watch?v=DDOL7iY8kfo

 

Mest klassisk blev emellertid Eltons, eller snarare textförfattaren Bernie Taupins, hyllning till Marilyn Monroe, ’Candle in The Wind’, en text som gav en ny vinkling av temat utbränd berömd kvinna. Vid vännen prinsessan Dianas begravning år 1997 framförde Elton ’Candle in The Wind’ med en ny text. Den kom att bli den mest sålda singeln någonsin, över 33 miljoner exemplar. Den låg etta i USA hela 14 veckor. Låten drog in 55 miljoner pund som gick till en välgörenhetsstiftelse. Det vore närmast tjänstefel att här hoppa över den:

 

https://www.youtube.com/watch?v=QUTr3YgKzb8

 

Bloggen är inte platsen för biografier så vi fortsätter inte med Eltons hela, långa karriär även om det finns en hel del att berätta. Av 70-talets skivomsättning i England stod Elton för 2 procent alldeles själv. Han har sålt över 250 miljoner skivor och haft mer än 50 topp-40-hits i England.

 

Under 80-talet blev det betydligt glesare mellan hitsen och LP-skivorna var inte bra. Men att han var att räkna med ändå visade han 1988 när han sålde ut New York's Madison Square Garden fem gånger, vilket betydde att han gjort det 26 gånger totalt och därmed slog Grateful Deads tidigare rekord. 1994 invaldes Elton i Rock´n´Roll Hall of Fame. 1998 adlades han.

 

I denna blogg måste också nämnas att han spelade i Botaniska trädgården i Uppsala sommaren 2015.

 

På Wikipedia läser jag att Elton John i höst startar en Farewell Tour som är tänkt att vara i tre år. Typiskt honom att slå på stort ända in i slutet!

 

Per