Ett par annorlunda reflektioner om rock

För oss som var tonåringar på sextiotalet och diggade popmusik var musikintresset en tydlig generationsmarkör. Våra föräldrar tyckte inte om musiken och det var helt OK för oss. När min pappa såg Beatles på TV och förvånat sa att ”de kan ju i alla fall sjunga, det kan man ju inte säga om den där Elvis”, log jag tyst och tänkte ”ja du gamle gubbe, tyck vad du vill, tro inte jag bryr mig”.

Vår musik var för oss unga, den var något de vuxna inte hade med att göra. Till den bilden hörde en omedveten inställning att artisterna som sjöng och spelade inte kunde bli gamla. Några av dom verkade ta det bokstavligt och avled. Andra har förvisso blivit äldre men ändå behållit attityden, tänkt bara på Keith Richards.

Det har länge varit vanligt att de stora namnen uppmärksammas när det fyller jämt. Jag gjorde många radioprogram med artister när det fyllde först 50 sedan 60 år. Att komma igen en tredje gång när de fyllde 70- kändes lite blekt så nu ligger den tiden en bit bakom mig.

Förra veckan uppmärksammade Sv D att Petula Clark fyllt 80 år. Jo, ni läser rätt: åttio bast. Även en artist som inte ägnat sig åt att proppa ådrorna fulla med diverse substanser bör ha goda chanser att nå den åldern. Men det var inte grejen med artikeln. Den berättade också att Petula samtidigt släpper en ny LP. Sug på det, käre läsare: 80 år, nytt skivsläpp! 60-talet känns plötsligt ganska långt borta. Här en länk till artikeln

http://www.svd.se/kultur/elvis-i-hogform-fick-nobben_7948876.svd

Om någon vecka kommer jag att uppleva en sak som jag verkligen inte trodde jag skulle göra: Iron Maidens sångare Bruce Dickinson talar den 14 mars inför mer än tusen affärsmän och chefer i Stockholm. Företaget – som tar riktigt bra betalt för biljetterna – presenterar Bruce så här:

Bruce Dickinson, businessman, pilot och lead singer of Iron Maiden. En entreprenör med många strängar på sin lyra. Han är kommersiell pilot, kreativ affärsman, radioprogramledare, författare, skådespelare, marknadsdirektör och låtskrivare. Bruce har även blivit rankad på top-tio-listan i fäktning i Storbritannien. När företaget Astraeus Airlines gick i konkurs, startade Bruce ett eget företag vid namn Cardif Aviation. Det nya bolaget kommer att fokusera på att serva airliners och stora flygplan åt både stora och små bolag. Dessutom planerar man att eventuellt erbjuda träning och certifikation för trainees. Dickinsons nya affärsplan väntas vidare skapas nya jobb i södra Wales.

Jo, det är samme Bruce som sjunger Number of the Beast och andra Maidenklassiker. Men Iron Maiden försvann lite snabbt i början. Jag kommer att vara på plats. Undrar om han har slips.

OK, det har gått 50 år sedan sextiotalet. Rocken har ”vuxit upp” etc. Men ändå; visst måste man ibland stanna till och förundras över hur saker och ting kan bli!

Per


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0